Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Stjernsköld, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
St jern sköld, Nils.
lackarne förlorade mycket folk. Den 19 Mars 1619 klef
Stj. General-Ståthållare på Elfsborg, Krigs-Öfverste samt
General-Landsherre öfver Vestergöthland och Dal. Hellekis
gods lemnades honom d. 20 Juli, som Kongl, donation.
Den 16 Jul; s. å. hade ban befallts resa till Hisingen och
låta en Ingenieur utsticka Götheborg, der Konungen beslutat
dess anläggande på Gullbergsängen. Då Drottn. Maria
Eleonora ankom d. 7 Oct. 1620, skulle den kungl. Bruden
mottagas på skeppet utanför Kalmar af A. Brahe, Gabr.
Bengtsson Oxenstierna och N. Stjernsköld. De höllo två tal pä
Konungens vägnar, det ena till den kungl. Bruden, det
andra till Churfurstinnan på svenska. Sedan ledsagade de dera
till slottet, der Konungen ocb de alla voro glade med
dansande och annan kortvillighet, enligt Abr. Brahes anteckning
i sin Dagbok.
Nu synes en tid ingått, då Stj. användts som
Rådsherre i Stockholm, hvarunder kryckorna finnas bortlaggde,
ja Stj. till och med deltagande i dansar på slottet. Det
lär dock gått något styft till, hvilket väckte löje hos
ynglingarne. Hertigen Frans Albert eller en hans bror bar då
satt sin fot fram, för alt falla den ärevärde krigshjelten i
dansen, hvaröfver K. Gustaf Adolf så vredgades, att han i
hettan gaf hans Durehlaucht en örfil. Det var hos
Enkedrottningen, som afled 1625. Pufendorf skrifver, att det
var Frans Albert, som derföre ansågs ha hämnats såsom
kooungamördare. Prof. J. Schuhart i Jena berättade, att
då Hertigen på sin dödssäng bekände sig vara Konungens
baneinan, han skulle ha tillaggt, att det var för att hämnas
för en örfil, Konungen gifvit hans bror Frans Gari, hvarvid
näsan sprang i blod. Om så var, gick slägthämndsbegreppet
der verkligen längre än i den vildaste medeltiden. Med
mycket skäl har man nu upphört lemna särdeles stor
uppmärksamhet åt denna örfils-historien. Den vittnar dock huru
högt den store Konungen värderade Nils Stj. fast han
dikterade skarpa bref, då han blifvit retad af dylik skärpa från
sin undersåte.
Då kriget åter utbröt 1621 med Polen, och Konungen
sjelf intagit Riga m. il. orter, indelades det eröfrade landet
i Ståthållardömcn. Deribland var Dorpt, der Slj. blef
Gou-verneur d. 18 Febr. 1626, likväl under Jak. De la Gardies
öfverbefäl. Under Dorpt förlades nu slotten Nyhusen,
Ma-rienberg, Adzel, Kirumpör, som skulle befästas, Lais,
O-berpolen, Schwaneburg, Marienhus och Ermis. Stj. deltog
sedan med sin Konung i flera krigsvärf. Vid Pillau tog Stj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
