Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stobée, Lorens Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Stobée, Lorens Christopher.
mendant i Götheborg 1741. Han var Direcleur för Norska
Gränse-Commissionen 1740—1747. Fick pä begäran afsked
frän sina embeten 1749. Led. af K. Vet. Akad. 1759, den
18:de Ledamoten. De Ckeiniska rön, ban ernat inlemna till
Akademien, förhindrade ålderdomen houom alt nedskrifva.
R. S. O. 1748 (C. S. O. enligt Adl. Matr.). Han deltog
i alla riksdagar frän och med 1719 till och med 1747, och
var vid alla utoin en Ledamot i Secreta-Utskottet, denna
maktens brännpunkt. Han skref både svensk och latinsk
vers och hade en stor boksamling. Han dog på Ägården
Vid Lidköping 80 år, 10 d. gammal d. 51 Maj 1756,
begrafven i Rada kyrka i Vestergöthland. G. m. 1. Christina
Akerhjelm, dotter af Stats-Sekreteraren Sam. Akerhjelm.
2. Cath. Frand, enka efter Öfver-Auditeureu Langenhjelm.
5. Cath. M. Loos, stjuf-dotter af General-Major Corn. Loos.
Barn: Sam. Andreas, död som Stads-Major i Malmö 1750
ulan manliga arfvingar. Ursida, g. m. Dun&ke Gapit. J.
Lie-din. Ulrica, död ogift.
"Oaktadt Gud på den der riksdagen underligen frälste
Stobée från nöd ccli skam, var ban dock så otacksam mot
Gud, perpendens modins inter atheismuin et religionem."
Men en engel — sannolikt på den välmenta "mormodrens"
föranstaltande — skref till honom, med en gosse Gabriel,
som ej kunde lalin, till handsekter, (gossens mormor hade
på afstånd sett Engeln nalkas Gabriel och dess syskon) först
på svenska, sedan på/ latin, vackra uppväckelsebref,
befallande honom läsa de och de Capillen i Bihelen o. d.
Slo-béus svarade och fick nya bref, men slutligen tröttnade
engeln att brefvexla, ulan skref en snäsa: Noli milli amplius
lilcris tuis obstrepere. Stilus angehcus var fullkomligen
passad efter Öfverstens latin, tillika med några formulis,
som brukas uti Versione Biblorum vulgala." Detla efler
Philosophen A. Rydelii bref derom till Grefve Carl
Gyllenborg — ett slags officiel rapport från Lunds Akademis
Pro-Canceller till dess Canceller. Öfversten hade bitterligen
gråtit, sedan lille gossen, som sett engeln, med sådan
allvarsamhet honoin tilltalte, alt det gick honom, efter hans
egen bekännelse, genom märg och ben. Rydelius var af
öfversten öfvertygad om, att apparationen var réel och icke
af malo ingenio. Berättelsen om Stobées englasyn finnes
införd i Småsaker och tidsfördrif VII D. 1757 p. 1—21,
med imprimalur af N. v. Oelreich; som var i Lund, då
händelsen ansågs timad. Engeln hade uppenbarat sig 1750 i
Juli månad vid Tnppe Ladugård. Gossen; mtd hvilken ea-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
