Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockenström, Erik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Stocken ström, Erik von.
sioner, gratificationer ocb ersättningar af al]a slag till nära
35 tunnor guld*); dä deremot 17(16 års riksdag hade
inbesparat öfver 66 tunnor guld.
Skulle man närmare bestämma S:s politiska ståndpunkt,
så finge man ej föra honom till de verkliga Hattarne, utan
troligen ra!tast till det "särskilda parti", som Gustaf III
sålunda beskrifver**): "på en gång tillgifve|; hofvet och
fransyska systemet, på en gång aflägsnadt från Hattcbefernas
aristokratiska principer och afskyende Mössorna och Kyska
systemet."
Då Mössorna oter vid Riksdagen 1771—72 visade sig
hafva öfverhanden, skyndade S. att taga afsked frän sitt
Rådsembelc kort innan den allmänna afsättningen skedde.
Han återkallades sedan i Rådet dagen efter revolutionen.
S. var nu nära 70 år gammal och ålderns påträngande
bar redan varit synbart. Efter denna tid är ej något
synnerligt om honom att anföra. Hans stjerna är i nedstigande.
Då Gyllensvanska processen — "en af de
remarquabla-ste händelser i Gustaf III:s regering"***) — d. 20 Maj 1776
förehade», var äfven S. bland dem, Konungen räknade pä.
"Fö* att icke finna Rådet afgöra efter sin pluralitet †) denna
sak, tar Konungen alla documenterna till sig, behåller dem
så länge tills termin faller in, då Rådet upphör att sitta på
tvenne divisioner, hoppandes, alt då det skulle komma på
den brutna divisionen, pluraliteten skulle kunna förändras."
På denna division var äfven S.
Den 25 Juli 1776 förekom en annan process om
Gyl-lensvan, rörande en boställssyn. "S., som tyckte, alt hans
mening i G:s förra sak hade kunnat göra honom ovänner,
som var nationens hjelte för tio år sedan och fruktade
hvarken faror eller bot, var nu svag och lät försigtigheten
öfver-rösta lagen. Sådant är ofta ålderdomens öde." . . . "Man
gjorde sig mycket besvär att vid justeringen få S. alt ändra
sin tanke, hvilket äfven lyckades; ty dess votering blef så
åtskild med hvad den vid dicterandet var, att ingen likhet
i skälen mera fanns." . . . "Konungen var ledsen att afgöra
detta mål med sina röster. Sedan S. ändrat sig, fann han
nog, att han utgjorde pluraliteten. Men att genom plura-
*) Gustav. Papp. I. 95. **) Anf. st. sid. 131.
***) G. Ehrensvärds ord i sin Journal fflr 1776. Saken är efter
densumma i sin kelhet refererad af Geijer i Gastav. Papp. Del. II.
†) Enligt 1772 års Regeringsform kunde Honungen i
justitie-saker tifverröstas af Rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
