Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strahlenberg, Philip Johan - Stralenheim, Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
S f it a i. kiiubim, Henning.
stalteten weileu ^IVciscn zusammen gebracbt und
ausgcfer-tigkt." Kunskapen är alltid lätt att bära och Str:gs
kunskaper lättade utan tvifvel fångenskapens obehag för honom.
Bland samtida landsmän intager han en hög i’»ng, när fråga
är om det kunskapsfält, ban beträdde.
Ar 1740 blef den lärde krigsmannen Commendant på
Carlshamns fästning; Major vid Södermanlands reg:te 1740.
Död i Sept. 1747. Ogift. Begrafven i Getinge kyrka i
Halland.
Skrifter: Vorbericht eines Werckes von d. Grossen Tartarey und
Siberien mit Anhang von Gross-Ityssland. Sthm 1726. — Das
Nord- und Ostlicbc Tbeil von Europa und Asia. Ib. 1730.
(Källor: Gezelii Biogr. Lex — r. Stiernmann Adrlü-Matr. — Sv. Mercur. 176G
Juni mänad. — Luslboms Uöfdiogauiinue — Buneoto og Runerne af Finn
Mag-nu.,».) - K.
STRALENHEIM, HENNING.
Henning Stralenlieim, soin slöt såsom Friherre oeh
General-Gouverneur öfver Zweibrucken, säges vara son af
en Källarmästare i Stockholm, som dock möjligen varit af
en Brehinisk adlig familj. Han var född 1070, studerade
och ingick i K. Cancelliet, derefter hau ännu ung blef
au-vänd i beskickningar. Vi kunna tillägga till Vill B. s. 100,
att efter Grefve Thure Oxenstierna Källarmästaresonen Str.
är Svensk E. O. Minister i Wien 1600, der ban då
vederlade ryktet att K. Carl XII hade i sinnet att bemäktiga sig
Riksstaden Brebmcn. Carl XII utnämnde honom till svensk
Friherre redan d. 27 Juli 1600. Troligen var han förut
naturaliserad svensk, såsom erkänd Bremisk adelsman. Han
tog dock aldrig introduetion, vare sig som adelsman eller
Baron pä Svenska Riddarhuset. Då nämnde år en Ungersk
Grefve Marcus Adam von Zobor, kejserlig Kammarherre och
svärson till den rika Pursten von Lichtenstein, "aunars en
oansenlig och öfvermodig man", yttrat att oron i verlden nu
mest befordrades af Stanislaus ocb Ragotski ocb en tredje
utan att nämna flera namn, tog Str. sak på bak*). Begge
sutto midtemot hvarandra vid ett bord. Efter en kort
ord-kastning manade den ene ut den andre. Friherren sträckte
*) Gezelius utlåter sig, att Str. kastat skulden på K. Carl för
Ungraroes djerfhet att yttra och i sitt uppförande ådagalägga
missnöje med Tyska regeringen, citerande Nordberg. Vi ha följt v.
Ad-lerfelU framställning. Troligen var v. X:s i texten anförda utlåtande
föranledt af talet »m Ungrarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
