Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stuart, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
S t u a ii t , Carl Magnus-
vid tåget öfver Bält. Hans födelseår är okändt *). Ätten
bar i 800 år varit känd i Skottland genom konungar,
hertigar och ^grefvar. Em John Johansson S. till Ilendelunda
togs tillfånga 1565 vid Warbergs fall **). Han ingick
sedan i svensk tjenst, blef Ryttmästare, Hertig Carls
Kammarjunkare, Öfverste, General-Fält ■ Qvartermästare, samt
1600 General-Krigs-Commissarie och General-Mönsterberre,
† 161 .. Han hade 1585 erhållit skottske Konungen
Jakobs tillståndsbref att bruka dess familjvapen, alldenstund
ban var af samma ätt. Deunes son David till Råckelstad
m. m., Kammarherre, egde i sednare giftet Beata Lillieram
(sedan gift med Riskop Johannes Mattbiæ), dotter af
Sveriges första Hof-Canceller, Chesnecopherus ***). Af detta
aktenskap föddes Carl Magnus.
Efter väl anlagda studier begaf denne sig 1668 till sjös
och ansåg ej under sin börd att börja som båtsman. Men
som ban plägades af sjön, valde ban snart krigsyrket till
lands. För att dock ej hafva gjort en fruktlös resa, tog
ban tjenst vid Kongl. Gardet i London. Han ingick i lägsta
graden som pikenerare för att gruudligt lära en krigsmans
första pligter. Vid hvarje ledighet studerades artilleriet och
fortificationen. Återvände öfyer Holland till Sverige. 1671
och blef Hofjunkare. Vid hofvets vistelse pä Kongsör och
Nyköping gjorde han ritningar af kringliggande trakter.
Dessa vittnade om insigter. S. kom i Dahlbergs skola och
blef hans förnämste medhjelpare. Chartor, tecknade öfver
alla skärgårdarne vid Östersjöns vestra kust, och en mängd
skansar och andra försvarsverk i dem uppförda, äro bans
föga kända, men vigtiga förtjenster. Äfven af Carlskronas
anläggning och befästande har han största äran.
Verkställaren var han, ehuru under Dahlbergs och
Wachtmeister öfverinseende.
Erhöll 1683 medel för att bese de förnämsta
fästningar. Han ville ej blott undersöka deras inrättning, utan
*) Enligt Fernows Beskrifning öfver Vermland föddes ban på
Agnhammar i Grums socken af Vermland, der ban "bodde mest bela sin
ungdomstid", och "namngaf" det nära liggande säteriet Carlberg.
Medlemmar af ätten hafva ända in i sednare tider funnits i samma nejd.
**) Han hade på sin sjöresa till Danzig blifvit af Danskarne tagen
och förd till Warberg, på grund af misstankar, att han ämnade ingå
i svensk tjenst. Det var vid samma tillfälle, som Pontus de la Gardie
från krigsfånge blef Svensk undersåte.
***) Med Meratha Larsdotter Ankar till Agnhammar; hvarigenom
således Stuartska ätten kom att øladna i Vermland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
