Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Sture, Svante Stensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Sture, Svante Stensson.
farligt måtte oförseende tillfogadt blifva. Och vilje
fördenskull eder härmed gunsteligen förmanad hafva, att <1 derpå
ett nöjaktigt och tillbörligt nppseende ville hafva lata ock
icke instädja H. k:het pä Slottet eller Dömen der i Retle,
ej eller låte honom uti staden starkare inkomma, än 20
eller 50 stark till det högsta.
Den 24 Dec. 1562 medgafs Sture att få uppbryta till
K. Maj:t ställda bref, blott med villkor, att de ej
neder-lades. På1 uppgiften om 70.000 Ryssar i Narva kunde K.
Erik ej Iro; den 24 Dec. adresserades brefvet från K. Maj:t
både till Grefve Sture och Frih. Claes Christersson (Horn),
med befallning att förhindra, att Storfursten och Ståthållaren
på Narfven ej mätte få krigsanledningar; till Sture allena
skref ban samma dag om Revels slotts och Dömes
befästning. Ännu d. 4 Apr. 1504 skref K. Erik till Gr. Svante
såsom Ståthållare i Lifland. I detta bref klagade han att
Grefven ej höll hemligt hvad Konungen till honom skref.
Konungen skulle annars gerna och ofta tillskrifva Grefven
om dess ocb riksens saker; men förnimmer att det han
skrifver, veta straxt alla män säga af. Grefven skulle ha i sitt
Cancelli personer som Konungen förtrogne voro och ej löst
sällskap. Ej heller tyckte K. Erik mycket om alt Grefven
yrkade på öfversta befallningen i religionssaker, såsom vore
det angelägnast, utan tycker Konungen att andra saker
fordrade snarare tillsyn. (De occasione foederum R. Erici cum
Russia E. M. Fant p. 12). Konungens knot tilltog allt mer.
Än säges Sture ha blifvit återkallad, än klandrad för
afsägelse af sitt embete. Han kunde väl ej enligt hederns känsla
qvarblifva, då Kungen uppsatt emot honom 70 klagopunkter,
mest, skrifver Fryxell, rörande obetydliga fel i
förvaltningen. Snart träffades förlikning. Det är ovisst vid hvilken
tid Kon. Erik yttrade allvarlig böjelse för en af Slurens
döttrar, men Jöran Pehrsson afvände hans förmälningstanke.
Detta, sade man, bidrog mest att söndra sinnena mellan K.
Erik och Sturarne. De hade nog ur många grunder blifvit
Göran gramse, men denne bevisade nog Konungen, huru
han led för sin välmening mot hans dyra person. Den
redan ur jemnvigt brutne K. Erik framkastade derpå sådana
hot mot Sturehuset, att detta sannolikt börjat se sig om
efter räddning genom att rädda den med närmare blodsband
befryndade Hertig Joban, som satt i band och bojor. Sä
väcktes misstankarne ända till raseri hos K. Erik mot Gr.
Svante och hans söner. Att K. Nämnd i Upsala i Maj 1565
benådade Sv. Sture, Pehr Brahe och Gust. Stenbock, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
