- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 16. Scheffel-Södermark /
151

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Sture, Svante Stensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stube, Svan lit Stensson. 151

tre statsoffer, huru hennes dotter Ebba (Sten Lejonhufvuds
maka) och fru Märtas måg Hogenskild (Bjelke) kunde
uppgöra frågan. Hon skulle skrifva till fru Cecilia (Stenbock,
Grefve Gustafs andra maka) derom, som hade alla gamla
räkenskaper. (Fru Brita var mor till Grefve Gustafs första
maka). 4579 skref fru Märta till Grefvinnan Cecilia om
samma gäld. Hennes söners täring i Tyskland, der de reste
med Hertig Carl, kunde ej annat än bli dyr och hon
behöfde mynt.

Märta Slnre lär ej varit lika mild till charakteren, som
hennes man, hvilken synes alltid barmhertig mot allmogen
ocb vänlig i all sin umgängelse. Af Frih. Hogcnsk. Bjelkes
bref till svärmodern d. lf Dec. 1571 synes, att gumman ej
varit sä hjertnjupen i att bedömma bönders behandlande,
som då det gällde att bedömma huru Kungen behandlade
adel. Bjelke ansåg godt, att fru Märta ville låta ransaka
ett klagomål, som inkommit till K. Maj:t. Hade bönderne
klagat af deras egen motvillighet, då borde de, beter det,
med påräknadt bifall bos svärmodern, njtipas ij deris. . . .
Dock förundrade det Bjelke sjelf, annars så god aristokrat,
att Hennes Nåd bad så flitigt — i tre bref — för den
öfver-klagade Per Nilsson, fogde i Tjust, att K. Maj:t ville gifva
honom lejd för det drap han begått, emedan den fogden
alltid varit Hennes Nåd emot och fordrade på brefvet om skatten
och af motvilja mot H. Nåd slagit en qvinna ihjäl, så ock
dräpit några andra karlar tillförene. Bjelke hade likvisst
talt 5 a 6 gånger till K. Maj:t derom, men H. Maj:t ville
ej ge honom lejd, förrän andra parten ock gifvit Konungen
sin önskan tillkänna. Ville Hennes Nåd fru modern, för
Bjelke så underligen, hjelpa honom, då rådde Bj. att bon
så anstaltade, att målseganden bad för fogden, annars finge
ban ingen lejd *).

Detta bör framhållas som motstycke till Sturemordens
rysliga tafla. Vi kunna ej rättvist bedömma den tid, då en
verklig "banditregering" blef möjlig i Upsala, på sätt ocb
vis föranledd af ett Ständerbeslut, utan att bemärka landets
inre förhållanden, hvarigenom den folkopinion bildats,
hvilken en tid tydligen uppehöll Eriks tyranni mot adeln. Fru

*) Då Hertig Carl d. 6 Nov. IS79 gaf fra Märta "fullmaktsbref"
att taga sina tjenare igen, som med bennes ominne begifvit sig under
lians hägn, så förbehöll hnn sig likväl, att hon ej med eget fängelse
måtte plåga sina tjenare utan laga dom och oförvunne, utan skulle
de lagföljas på häradstinget; ej heller måtte hon refsa dem öfver
deras skäliga brott eller öfver ]egostämman tvinga dem till tjenst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/16/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free