Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suell, Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Shell, Frans.
i 07
höllo mera än 1 ’/x kappland. Den ena åboon berodde belt
och hållet af den andra; nödig tillsyn på arbetare, stängsel
eller fredhållning var det omöjligt att åstadkomma; tcgarne
voro antiugen för smä eller för länga och smala att väl
kunna skötas; ogräs hade öfverhanden; säden blef dålig;
fast jorden är af den bördigaste i Skåne, bar den i
allmänhet säd blott två år, lag det tredje i träde och åboerne
hade svårt att berga sig samt utgöra dem åliggande skatter
och onera. Ett sådant, all frihet och furbättring hindrande
förhallande, blef för S. olideligt. Är 1790 begärde och
fick han derföre förordnande för Landtmätare att i större
skiften förlägga hans egor. Men ännu fauns ingen
enskiftes-förordning, som kunde tvinga, der goda ord och rad ej
hjelpte, ty det var först ar 1803, som denna utkom,
sedan Maklean och S. visat möjligheten af enskiften. S. hade
således allt att befara af allmogens kärlek till fadrens
bruk-ningssätt, ovilja mot alla nyheter, fruktan för kostnader
och den gamla misstänksamheten mot alla, som ej bära
bond-hatt och — tröja, och ban mötte ocksä stora svårigheter;
men han fördrog dem med ett väl beräknadt tålamod,
bönderne lemnades tillfälle att noga samrada om det förmenta
elände, som skulle öfvergå deras by, och genom icke
obetydliga dels ögonblickliga, dels egendomen för alltid träffade
uppoffringar, bringade S. sina grannars tvehågsenhet och
o-vilja till det för honom lyckliga resultat, alt hans egor
ut-lades hufvudsakligen i två skiften, men på byens minst
odlade och närmast hafvet belägua jord, hvarefter det
återstående af byens egor, med bibehållande af
tegskiftes-väsen-det, fördelades på dess egare i fyra särskild ta gärden och
22 à 24 tegar till hvarje gård.
S. sålunda frigjord från lydnaden under "Bys Skrå", som
man, betydelsefullt nog, kallade de fordna byordningarne,
uppförde, med otrolig hastighet, redan s. å. byggnader &
sin egendom, som han efter sin hustru kallade Annætorp,
anlade en stor plantering af vilda och bärande träd samt lät
Landtmätare till ordentligt circulationsbruk i fyra
sädesgär-den och sex såkallade klöfverlyckor indela egorna, å hvilka
dessutom utstakades sju lägenheter till bosättning af
tor-pare, hvarpå den, då ödsliga och foga befolkade trakten
hade stor brist. Ar 1702 hade haivutsockne-frälsehemmanet
JM 5 ett mantal i Hindby, intill Hyllie belägna by. Genom
nya uppoffringar blef det genast enskiftadt, men utlagdt på
byens sämsta mark vid stranden, hvarefter det indelades åt
16 torpare och försågs med lika många byggnader samt ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
