Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Svedberg, Jesper.
"samma tid vardt jag kallad ulan något milt begår eller
ansökning af Välb. Herr Öfversten Ramsvärd att vara Pastor
vid K. Maj:ls Lifregimente till häst efter Magister Isogæum."
Ar 1684—85 företog ban, efter erhållen kunglig
tillåtelse, en utrikes resa. Vid midsommartiden
förstnämnde år begaf han sig således till England. Här gjorde det
stränga kyrkliga lifvet, och isynnerhet den helgd, hvarmed
söndagen firades, pä honom ett djupt intryck. I London
och Oxford uppehöll ban sig tre månader och åtnjöt Biskop
Fells och den store philologen Bernhardi lärda umgänge.
Med den förre, som arbetade för kyrklig union, kom ban
i samtal öfver detta ämne, dervid ban uttryckte sin tanke i
dessa ord: "bärtill behöfves Herrans hand och den högstes
drift — bön och ett fridälskande sinnelag." I Frankrike
lärde ban att högakta sjelfva den romersk-katholska kyrkans
utmärkta vard om de fattiga och nödlidande, när han såg,
"huru de bättre lottade om aftonen gingo ut på gator och
gränder, för att uppsöka de fattiga, husvilla, sjuka;
huruledes förnäma fruar och grefvinnor uppsökte i ringa kläder
de sjuka och bräckliga, och beviste dem all barmhertighet,
sora om de hade varit deras närmaste blodsförvandter."
Sedermera begaf ban sig genom Lothringen och Elsass till
Strasburg. Här fick han i Theol. Prof. och Kyrkohistorikern
Bebelii hus både kost och härberge och åtnjöt, jemte
dennes, äfven den lika grundlärde som fromme theologen Seb.
Schmids oskattbara umgänge. Dessa tvenne män värderade
han allt framgent såsom "sina andeliga fäder." Enär S:s
hela själsrigtning var pietistisk, i delta ords rätta mening,
önskade ban myckel att besöka Spener i Frankfurt, men som
denne då låg sjuk, måste han afstå från hoppet att se denna
sin önskan uppfylld. Ar 1085 reste ban från Strassburg,
besökte Heidelberg, Mannheim o. s. v. På sednare stället
gjorde han bekantskap med en luthersk Pastor, som med
största ifver disputerade om Väter unser, påstående att det
så borde sägas och icke, såsom hans motståndare yrkade,
sägande uppgifterna hos hans öfriga biographer. Enligt Westén och
Wieselgren prestvigdes han 1682; enligt den förre blef han
Regi-mentspustor 1681, enligt den sednare 1682 och enligt Rhezelius och
Gezelius fdrst 1684. Sjelfve Rudelbach gör sig skyldig till en
sjelf-motsägeUe, då han låter honom tillträda Regimen tspastors-embetef i
Maj 1683, men förlägger till sommaren s. å. mötet med Isogæus,
som tillspordc honom om ban hade lust att blifva hans efterträdare.
Säkerligen har detta möte egt rum £ret förut, och "profpredikan och
vocationen" följt snart efter ordinationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
