- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 16. Scheffel-Södermark /
252

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 Svedberg, Jesper.

S. visste detta, och hoppades vinna skadeersättning för de
materiella förluster han lidit pä ett arbete, som i början
hade så goda utsigter för sig. Han gick alltså upp till H.
M. ocb föreställde honom i underdånighet huruledes ban
utan sin förskyllan kommit till denna ofärd. Denna var
desto beklagligare, som större delen af penningarne voro
omyndigas tillhörighet. En kunglig commission nedsattes
på hans begäran, som förklarade bonom oskyldig.
Konungen gaf nu befallning till Stats Contoiret att utbetala S.
20,000 daler k. m. efter ett anslag af de exemplars värde
som frånbändts Burchard!. Statssecreteraren ville gifva honom
en anvisning på Lappmarken, måhända för att sjelf erhålla
något för sitt omak. Men härtill gaf konungen icke sitt
bifall. Han befallde tvertom på S. föreställning ögonblickligt
utbetalande af den nämnda summan. De öfriga 50,000 dalerna,
som S. satt till, förlorades hos Burchard!, som sjelf blef
en ruinerad man och sedan den tiden var något förstörd i
sitt hufvud." Vid all denna menniskors onåd tröstade sig
S. med Herrans rika nåd, "som också med fulla rentor
ersatte honom all förlust, han hade lidit." "Ja, G. 1.
utropade han, så visst är det, att ingen till slut blifver fattig,
som raskt vågar på Guds ära, Hans ords befrämjande och
hans menighets själagagn. — Jag har ofta sjungit och kan
ännu med glad håg och godt mod sjunga, och blifver dervid:
Allena äst du min krona,
Jag hafver bär ej mer;
För dig vill jag ej skona
Hvad godt du uiig beter:
Gods, lif och all välfärd,
Långt mera äst du värd;
Det vill jag för dig våga
Allt dig till låf och pris."

Det är ett förunderligt öde, den Svedbergska
psalmboken bade, såsom från början, så till slut. Förbjuden i
hemlandet, tilläts det att bruka henne vid svenska
församlingen i Nya Sverige (i America). 500 exemplar ditskänktes
af S. år 1600 och Carl XII gaf år 1708 befallning att nyttja
henne der vid gudstjensten. Denna befallning verkställdes
dock icke förr än 1711, då ett stort antal exemplar
öfver-fördes. Dylika remisser förnyades åren 1715, 20, 26 och
29, ehuruväl presteståndet, för consequensens skull, vid
riksdagarne 1725 ocb 20 sökte förhindra det.
Förbudsansökning gjordes hos K. Fredrik, som likväl vägrade sitt
bifall. Annu lågo dock flera tusende exemplar och väntade
pä befrielse ur sin mögliga gömma. Den vanns vid 1772

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/16/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free