Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg, Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swedenborg, Emanuel.
291
psalmboksupplagan. Så väl i Upsala som i Skara härjades
fädernehuset af vädelden. Med sinnet vändt åt höga mål
och med de rikaste anlag utrustad, fann han i vetenskaperna
cn kär hamn undan lifvets stormar. En allvarlig
gudsfruktan samt vidsträckt kännedom i de österländska och classiska
språken inplantades*) af fadren. Derom bära flera i
ungdomsåren författade skrifter**) hedrande vittnesbörd.
Under det för Sverige olyckliga år (1710), då en
o-blid vapenlycka och en härjande pest tryckte dess söner,
då studerande ungdomen flocktals lemnade Upsala och de
Akademiska lärosalarne stodo öde***), företog S. en utländsk
resa ocb tillbringade fyra år uti England, Holland,
Frankrike och Tyskland. Då ban kom till London, var en sträng
quarantain påbjuden för svenska skepp. S., sannolikt
okunnig derom, gick i land; men kom för denna öfverträdelse i
största fara alt blifva hängd, såsom han sjelf berättar i sitt
Itinerariuni. I Oxford, Utrecht, Paris och Greifswald
uppehöll ban sig sedan längst. Han återvände till Sverige öfver
Stralsund 1714, just då Carl XII började dess belägring.
Hemkommen, förvånade han alla med sina
kunskapsskatter och deltog uti den redan 1710 grundlagda
Vetenskaps Societetens i Upsala förhandlingar, deri hans svåger
E. Benzelius var själen. Nu voro ej mera den latinska
verskonsten och den classiska språkkritikeu hans förnämsta
forskningsämnen; ban framstår snart såsom Sveriges
Pythagoras. På verldsalltets konstrika men regelbundna gramma-/
tik rigtades alltmera hans håg, och ovefels àyini/LiiTQt]ios tlaina
var det kända vilkoret.
Den lärda verlden delades nu mellan Leibnitz och Locke.
Den sednare hade en fördel i sjelfva rigtningen af det
allmänna vetenskapliga sinnet†), hvilket allt efter Newtons
upptäckter var nästan uteslutande vändt åt det
matbematiskt-experimentala undersökandet af naturen, hvilken ansågs som
en stor konstrikt sammansatt mecbanism, hvars förhållanden
borde kunna uträknas. Ett sådant betraktelsesätts allmän-
*) Jemväl ock någon rigtning åt det mystiska. Jfr isynnerhet
sid. 281 ff härofvan.
**) Bland dessa synes i Sverige vara okänd hans latinska
öfversättning på elegiska vers, för hvilka Ovidius ej skulle behöfva blygas,
af fadrens "Ungdoms Regel ocli Ålderdoms Spegel." Drn är införd
uti Abriss des Lebens und Wirkens Swedenborgs, sid. 68 ff.
Uppgiften a. st. sid 2, att S. blifvit I’h. Mag i Upsala, är ogrundad.
***) Jfr Vet. Societetens Historia af J. H. Schröder.
†) Jfr litteratur-statistiken i Företalet till Agardh* Algebra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
