Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg, Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
SwEscaiotc. Emanuel.
tenskaps Societeten i London. Genom lionom fortplantade»
utan tvifvel desa läror i Sverige och kunde hafva kommit
till Swedenborg| kännedom, utan att man med Ekendahl*)
behöfver anse Fludd såsom mellanlänk, hvilket för öfrigt
motsäges af andra**). Dessa åsigter slocknade i Sverige
först med Wallerius.
Cartesius hade lärt att tvifla: bans uppgift var att glömma
allt hvad man lärt, göra taflau ren och skrifva allt nytt***).
"Upplysningen" steg. En allmän räfst anställdes emot
fördomar, för att en gång for alla afskilja det vissa från det
ovissa; men denna räfst var ej sällan sjelf grundad pà en
fördom emot det gamla, och stundom mättes upplysningens
ära efter dristigheten att tvifla. 1 sin skrift om Paykulls
guldmakeri talar Hjärne om dem, som "hålla allt sådant för
idel bedrägeri och intet värde, mest derföre att de ej skulle
passera för lätt-trogne och låta derigenom skina sitt stora
förstånd, huru de voio mera än andra upplysta, att
omöjligt vore slå någre hlå dunster för deras ögon, och, fast
andra skulle finna det troligt, skulle de ej bevisa sig vara
sä enfaldiga och bejaka det som i sig sjelft efter deras
mening vore omöjligt." . . . ’ De , som inlet annat tro eller vilja
vela af, än hvad de sjelfve med sina ögon se och med sina
händer belasta, de göra det länge nog till dess de allt
annat förgäta, som de borde tro och icke få se, jemte
mycket annat, som en sådan sjelfklok Thomas ej kan begripa."
Det var förmodligen denna sida hos en del Cartesianer,
som väckte Hjärnes och Stjernhjelm* ovilja. Swedenborg
dereiuot, liksom Hoffvenius, Roberg, Bilberg, Rydelius m.
fi. läto sig icke genom a farterna ledas till förbiseende af
Cartesii stora förtjenster. Swedenborg hängaf sig dock
aldrig belt åt honom. Mellertid uppkom en vidskeplig spökrädsla
för vidskepelser: det var farligt att undersöka, emedan man
kom i frestelse alt tro, der tron skulle ha varit en
vetenskaplig fläck. På detta sätt gick mer än en stor gåta
genom tiden ovidrörd.
I Sverige var man mindre skuggrädd; men uppmuntran
och handledning felades. Likväl framstå der snillen, som
tvifvelsutan ej varil utau inflytande på Swedenborg; t. ex. Urb.
Hjärne, en mångkunnig man, antagonist, liksom Stjernhjelm,
*) Blätter für Lit. Uulerhalt. 1845, n:o 237.
**) A |j liss des Lebens Swedenborgs, sid 105.
***) llaimund Lullus hade lilsväl förut yttrat detsamma. Äfvenså
B»co. NSgot dylikt synes sednare äfven Thorild åsyftat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
