Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sylvander, Josua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Svlvander, Josua.
behof, åtminstone ej på samma sätt tillfredsställde dem.
Detta föranledde K. Carl Johan att Tälja S. att undersöka
och bilägga religions-stridigheterna i Norrland 1819, liksom
flera àr derefter, då han liksom första gängen väsendtligen
bidrog, att Separatismen ej då tog den fart, hvarmed den
hotat. Han, som sett phenomenet på så nära håll, skref
derefter i ett bref: "Namnet Läsare vill i de norra orterna
ej säga annat i den redliges mun, än att den, man tillägger
detta namn, är väckt till bekymmer om sin salighet. Dessa
menniskor visa dock ofta ett nit, ej ledt af den hjertats
sanna ödmjukhet och det saktmod, som Christi sinne
bjuder; det är ett nyss ympadt träd, som bär många
vatten-qvistar och har ännu ej blifvit fruktbärande. Det vore visst
bättre, att alla voro väckta, än att alla äro sofvande, och
då man talar om deras fel, bör man göra det skonsamt och
ej öka dem. De hata ej; de äro ej otillgängliga för goda
inverkningar af uppriktiga vänner. Jag har af ortens
pålitlige domare det intygande om dem, att de äro det mest
rättskaffens, det dygdigaste folket i orten."
I sin politiska doctrin var ban en son af Gustaf IV
A-dolfs tid, men var fördragsam mot den nyare tidens läror,
då de voro öfvertygelsens och den öfvertygelsen ej hotade
samhällsordningen. Han brefvexlade 57-årig med en 26-årig i
ämnet. Ett utdrag ur den brefvexlingen må anföras för att
visa Presidentens moderation, kanske af ej få betviflad.
Den 22 Apr. 1826: "Sist var disputen hårdast af alla
gånger och det syntes som vi blifvit å ömse sidor rädda för
hvarandras ideer in politicis. Må vi rätt förstå 1 Sam. 8:
10—19. Hvilket hårdt, men rättvist straff, att, om vi
införa slafveri, om vi välja oss en tyrann, tvertemot
Herrans varningar i sitt ord, då skall Gud intet höra oss när
vi sedan klaga att någon, som nu går lös i Sverige, skulle
påstå, att Carl Johan, derföre att de som voro
Riksdagsmän 1810 i Örebro valde honom till Thronföljare, har rätt
att sätta t. ex. Presid. J. S. som är en af "landets söner",
att draga sin vagn, kan jag ej tro förrän jag hör och ser
det. Vi måste skilja hedendom och christendom (...
"konung såsom hedningarne hade"). Att ge den
gudomlig makt, som ej af Gud fått gudomlig vishet, det är
som att bryta vingarne af örnen och sedan sätta honom pS
en hög tornspets. ... En despotisk kung är en hednisk idé,
en constitutionen kung den härligaste frukt af christna
frihetens lära. Jag har aldrig och kommer aldrig att dölja
mina grandsatser. För öfrigt äro mina öfverensstämmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
