Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syréen, Peder Håkansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
Syr i en, Peter Håkansson.
Ehuru Syréen icke synes haft någon utmärktare kallelse
för författareskap, lade han sig likväl tidigt och mycket
derpå. Hans vigtigaste arbete är den af honom utgifna
sångboken, som har en vidsträcktare publik än snart sagdt
någon annan bok näst de auctoriserade församlingsböckerna.
Han har visserligen deri sjelf författat åtskilliga psalmer,
men de flesta tillhöra andra författare och hafva erhållit en
lätt öfverarbetning af Syréens hand. Moses och Lamsens
visor, som Syréen skattade högst "af alla sångböcker i
verlden", har skattat mest till hans sångbok. Och dä i denna
under många psalmer stå angifna olika svenska författare,
så bör den rättelse dervid iagttagas, att de fleste psalmer,
som bära Liibeckers, Tolpos och fleras namn, äro endast
öfversättningar af Gerhards, Schröders, Neanders ocb andra
tyska psalmskalders arbeten. Sellergren rådde äfven till
bidrag till "Helgonens grönskande ben", ett arbete (? af
assessor J. Rotlioff † 1721, assessor Lybeckers vän och
själsfrände) i hvilket han ansåg finnas "åtskilliga herrliga,
majestätliga och bjertliga sånger." Syréen nnderkastade sina
psalmförsök andra mäns pröfning, till hvilka han hade
förtroende, såsom pastorerna Granlunds i Resby, Ringberqs i
Barkestorp och isynnerhet Sellergrens i Helleberga. Den
sednare har rättat eller godkänt alla psalmer i "Syrens
sångbok" och ej blott "en dél", såsom det uppgifves vid
Sellergrens biographi i detta Lex. På egentligt poetiskt värde
göra dessa sånger intet anspråk, men de hafva tillvunnit
sig en större allmoges kärlek och utgöra en af dess käraste
dufvoröster. Man kan sluta dertill äfven deraf att Prosten
Dillner till desamma satt melodier lämpade för psalmodikon.
Sångboken är flera gånger upplaggd och utgången från
Huldbergs boktryckeri i Fahlun, men tillökt med ett
psalmap-pendix, som, ehuru innehållande flera goda saker, likväl
synes innebära ett ingrepp i författarens plan och syftemål.
Syréen kallades till medlem i Evangeliska Sällskapet i
Stockholm och vardt detta sällskaps Commissionär 1813—
1824. Beständig ledamot i Lunds Bibelsällsk. 1817. Likaså
i Stockholms B. S. 1820, i Wexiö 1821 m. fl. Han
underhöll en ganska vidsträckt brefvexling, isynnerhet med prester
och det i alla stift. Det egna dervid var att han till och
med författade i pennan de ärender han ville ha uträttade
hos närmaste granne. — S. var en gång förlofvad, men
aldrig gift. Hans omåttliga arbetsflit ådrog honom tidigt
krämpor, och ifrån år 1825 voro hans hälsodagar lätt
räknade. Han plågades bland annat af sten, och detta jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
