Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taube, Edvard Didrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T a u b ii, Edvard Didrik.
19
farlig i Rådet; ty om något skulle hända Hennes K. Maj:t
och R. Ständer ej äro tillsammans, kunde våra grannar göra
med oss som med Polen, och förordna en ännu omyndig
Successor till Thronen, hvars parti H. R.R. Taube vore
närmast att soutenera. Låtom oss fördenskull i denna vigtiga sak
ej mera anse menniskan än Gud, utan handtera densamma
hade med allvarsamhet och moderation." I sista strophen
ligger ett Äntligt stickord af franska partiet emot det ryska.
Saken väckte dock motstånd. Erkebiskopen tillstyrkte, "att
denna ömma och laggranna sak borde med mycken
försigtighet och moderation handteras." Flera erinrade, att
Utskottet öfverskridit sin instruction och kunde få
rcpriman-de af Stånden, om det inmängde sig i sådana saker, som
kunde skapa svåra följder. Bondeståndets Talman m. fi.
begärde, att discussionen skulle utgå ur protokollet.
Protokolls-föranden, Gr. Henning Gyllenborg, erinrade, att ban
ingenting ur protokollet uttoge utan begifvande af den som talat.
Coyet yttrade: "Min begäran har endast varit, att detta skulle
på min räkning flyta till protokolls, hvarifrån jag intet går;
men eljest har jag det anfört såsom en consideration,
huruvida R.R. Taube kan vara tjenlig att sättas i Rådet, som
dessutom begått så stora felsteg. Skulle föröfrigt förmoda,
att hvad man här på sin ed och efter yttersta samvete
talar, ej bör så upptagas, som skulle man tillbindas något
som fiscaliter emot en skulle utföras." Plomgren invände,
"det ingenting lärer kunna gravera R.R.Taube, som ej finns
i Rådsprotokollen; och gifva de någon anledning härtill,
bör det ock upptagas, men annars ej." Slutet blef, att
"denna saken lägges alldeles neder såsom han ej varit nämnd."
Protokollet skulle ej uppläsas uti Stora Secreta-Deputationen,
utan endast justeras för dem, som talat i saken samt sedan
förseglas.
Först d. 50 Mars 1759 började Presterne röra på sig*).
Då uppläste Prosten Fryxell ett memorial för Stora
Secreta-Depntationens ledamöter af Presteståndet, hvari ban omtalar
en stor förargelse i riket, uppkommen deraf, att ett
hög-förnämt fruntimmer vid Hofvet år från år föder barn, utan
att man vet hvilken dess man är; samt föreslår att härom
förhöra Öfverhofpredikanten, isynnerhet hvad bikten angår.
Er. Benzelius anmärkte, att Erkebiskopen delta med allvar
redan föredragit för Konungen, som derföre tackat och an-
*) Se Bidrag till Sv. Kyrkans och Riksdagarnes Uistoria III. 2.
Jfr Tessiniana sid. 369.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
