Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegel, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Tegel, Erik.
lige actioner nogsamt bepröfvad, hvilket ock åtskillige om
hans stora conduite och meriter särdeles beskrifne och af
trycket utgångne historier utförligen contestera och betyga."
Detta hade "bort drabba på T:s hufvud, om ej
Konungen lemnat honom för mycket beskydd"*).
T. hade af båda föräldrarne ärft Calvinska tänkesätt i
religionen. Han äktade äfven sjelf en Brabantsk qvinna af
samma församling, Magdalena Danssen Villes, förut gift med
Reinb. Lehusen, med hvilken hon hade sonen Johan Lehusen.
Ofvannämnde tänkesätt voro ett ytterligare band emellan
Hertigen och honom. Man ser dem ock utföra gemensamma
stämplingar i denna anda. Före kröningen 1607 skulle
Presterne kännas på pulsen i sin tro; ty allt ifrån Gustaf I
blef det en praxis, att Konungarne skulle vångla med
religionen och äfven derutinnan visa sin maktfullkomlighet **).
Nu tillställdes i Upsala en dispulation emellan Skotten
For-besius å ena, samt Erkebiskopen och Professorerne å andra
6idan, om skiljaktigheterna i de begge bekännelserna.
Presterskapet ådagalade en ståndaktighet, som förtröt
Konungen, särdeles det frimodiga åberopandet af Upsala mötes
beslut just då en förändring önskades. Det är icke
osannolikt, alt Konungen velat vedergälla detta motstånd med den
samma år utfärdade förordningen om hus-syn på alla
prest-gårdar samt stadgandet af straff på dem, som dessa icke
vidmakthöllo, samt alt ban velat betacka Professorerne på
sådant sätt, att ban beröfvat Universitetet dess privilegier.
Detta tillgick sålunda, att den illfundige T. inbillade
Universitetets Rector Rbalambius, alt Konungen vid sin kröning
ämnade föröka privilegierna, hvarföre de borde för sådant
ändamål utlemnas. Documentet återlemnades dock aldrig
och i bela Carls lifstid blef icke heller mer fråga om dessa
privilegier***).
År 1008 blef T. Slottslofven eller Underståthållare pà
Stockholms slott. Samma år sändes T. jemte stallbröderne
Chesnecopherus och Erik Elofsson till Wismar för att med
Danska fullmäktige afgöra stridigheten om de Tre Kronorna.
Derom berättas †): "Medan de allt för länge dröjde och sig
uti Calmar väl plägade, infunno sig icke allenast de Danske
Commissarierne på bestamdan tid uti Wismar, och der få-
*) Anmärkning af Dalin III. ii. 837.
**) "Vi vele förvara den rättighet, vår salige fader förvärfvat",
skref Carl 1607 till Erkebiskop Angermannus.
***) Dalin III. ii. SGS. †) Werwing II. 187.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
