- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 17. Taglioni-Trolle /
65

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér, Esaias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tegnér, Esaias.

Cl

till man nu pä en tid velat göra dem. Man kan för ett
ögonblick upplyfta dem, men det visar sig snart, att deras
namn ha fallandesoten, hvilken, som man vet, är obotlig." —
Detta skref, ar 1829, samme man, hvilken kallade
"Hammarsköld en brandvakt, som går omkring och vill släcka
ljusen", — som "gjort allt hvad ban kunnat för alt
öfvertala nationen, att nästan allt hvad den hittills värderat i
skaldekonst eller vältalighet, är idel uselheter." — Ingen
förnekar att H. var alltför ensidigt strängt och obillig emot
de fleste af svenska vitterhetens Gustavianer, särdeles
Leopold (detta omdöme uttalades på ett ganska skarpt sätt
redan 1811 i 1’hosph. sid. 41 o. f. af den som skrifver detta);
men har H. i sitt bemödande att "släcka ljusen" någonsin
så myckel försyndat sig, som Tegnér genom detta omdöme
mot ifrågavarande trenne stjernor? Hvilka "ljus" stråla
klarare, deras, hvilka H. ville "släcka", eller deras, hvilkas
ära T. förnekade? Derom har, såsom vi tro, efterverlden
redan dömt. Att T. ej förstod Swedenborg är ganska
förlåtligt, särdeles af det skäl, att ban troligen aldrig läst
honom, utan skrek för det att andra skreko: — men att ban
sjelf, ett snille, skulle sakua allt sinne för Ehrensvärds och
Thorilds storhet, gränsar till det otroliga. — Detta
förklarar, hvarföre ban så missförstod Phosphoristerne (se
Jubeltalet sid. 18 o. f. och jemför receusionen af
undertecknad i Sv. Litt. Tidning 1817).

Geijer skildrar honom vid sitt första sammanträffande
såsom "smärt och spenslig, med ljust, lockigt hår och blåa,
särdeles klara ögon." I de äldre åren var vid första
anblicken ingenting i detta ansigte, som förrådde den
genialiske mannen; men när samtalet lifvades, sköto blixtar ur de
qvicka ögonen. Tillfällen gåfvos, då ban ock kunde se
trög, trött och rigtigt prosaisk ut. Men det fordrades icke
mycket för att tända den inre lågan, som då sprakade af
infall. Deremot egde icke, om ej undantagsvis, T. så det
oförberedda ordets makt som man kunde vänta af cu man,
så sprittande i conversationen.

Skrifter. Utgåfvos först i Götheborgska Vet. och Vitt. Samhällets
Iland)., samt i liera periodiska skrifter, såsom Lunds Veckoblad,
Iduna, Stockh.-Posten m. fl. dels särskildt tryckta. — Omtrycktes
till en del i Smärre Saml. Skrifter, Sthm 1828, uy upplaga
1832. Hans Inträdestal i Sv. Akad. jemte andra utgåfvos uuder
titel: Tal vid särskilda Tillfällen. 1851. — Efter hans död
besörjer hans måg, Prof. Böttiger, den fullständiga upplagan af
Esaias Tegnérs Samlade Skrifter, Sllim 1847 o. f., hvaraf
hittills fem band utkommit.

III O GR. LUX. XVII. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/17/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free