Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tolf, Johan Christopher.
i 85
skulle hota hennes person, och om hvilka T. skulle lemna
närmare upplysning. Hon blef väl i början nppskrämd af
denna underrättelse, men kunde ej förmås till något
verksamt steg, utan skyllde på sin ålderdom och behof af lugn.
Alltsamman stannade vid complimenter och
vänskapsbetygel-ser till Konungen för det deltagande, ban betygat för
hennes person. Ètt bref från Gustaf III till Toll, i Juli 1783,
handlar om denna sak. "Jag kan" — säger Konungen —
"ej nog yttra min fulla satisfaction öfver den habilitet,
hvarmed Öfversten uppfyllt sin commission i Danmark. Jag har
alltid känt eder, min kära Toll, för en man, som med succés
kunde utföra allt hvad eder anförtroddes; men jag bekänner
uppriktigt att jag ej väntade mig, att ni kunde med sådan
dexteritet utföra ett ministeriellt ärende. Jag önskar att
detta continueras, ocb att man smider medan jernet är varmt.
Prins Fredriks resa till Mecklenburg kunde utmärka en följd
af missnöje, som man bör observera. Jag uppdrager eder
derföre att fullfölja edert verk. Det skall endera föra till
det stora mål, som vi föresatt oss, eller bringa en så stor
confusion i det inre af detta land, att det derigenom skall
sättas ur stånd att oroa oss, om vi finna oss obligerade att
gripa till vapen för Turkarne." — Till slut heter det:
"Farväl min kära Toll! Koka väl i den grytan, ni tillagade på
Fredensborg; då kunna vi snart bruka de anstalter, som ni
så skyndsamt salt i ordning."
Ännu i denna dag är 1786 års riksdag en oupplöst
gåta. Hvad var Konungens egentliga afsigt med densamma?
Detta är lika okändt, som det har all sannolikhet för sig
att de propositioner till Ständerna, som blefvo synliga, voro
helt andra än de, som varit tillämnade. Den starka
opposition, som visade sig genast vid riksdagens början, tvang
lill detta utbyte. Toll, såsom vid denna tiden högt i
Konungens förtroende, kände denna hemlighet så mycket
säkrare, som samtida trovärdiga uppgifter förena sig deri, att
ban var bland dem, som rådde Honungen till riksdag; men
denna hemlighet har han tagit med sig i grafven. Wallqvist
och Nordin säga båda i sina anteckningar, att Toll rådt till
riksdag, den sednare med tillägg att ban dertill af andra
varit förledd genom origtiga förespeglingar om
sinnesstämningen. Wallqvist8 uppgift, att "Toll åtagit sig att föra
riksdagen efter önskan", låter ej så alldeles otrolig. Han
hade utan tvifvel stor förmåga att leda menniskor, hvilken
han dock måhända öfverskattade vid detta tillfälle, då fråga
var om folksamlingar, som ansågo sig fria. Och dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
