Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Toll, Johan Chrittopher.
de berättelser, som i Frih. Lagerbjelkes bref till T. under
denna tid förekomma om hans samtal med Konungen
rörande de politiska affärerna, att Lagerbjelke pä ett hedrande
sätt uppfyllt sin embetsmannapligt, att ej fördölja sanningen
för monarchen: Men Gustaf Adolf hade, i en för honom
sjelf och riket olycklig stund, under vistandet i Baden gjort
bekantskap med den svärmiske Jung-Stilling och hans skrifter,
och de apokalyptiska grubblerierna började redan nu
förmörka hans förstånd. Han ansåg sig vara den, som skulle
besegra det i Johannis Uppenbarelse förekommande
"vilddjuret", och detta kunde naturligtvis ej vara någon annan än
Napoleon. Ehvad ock upplyste och för det allmänna
vältänkande män måtte framställa, för att afråda honom
derifrån, så förblef ban dock orubbligt vid sin engång fattade
föresats, att deltaga i kriget emot Napoleon. Hedan innan
han återvände hem från Tyskland, hade ban låtit
Hof-can-celleren v. Ehrenheim med engelska sändebudet Pierrepont,
d. 3 Dec. 1804, i Stockholm afsluta en convention om en
subside af 80,000 p:d sterl., för att sätta Stralsund i
kraftigt försvarsstånd emot Fransmännen, och i 4:e art. heter
det uttryckligen, att stadganderne i de tvenne föregående
"äro fotade på den grundvalen, att Sverige i denna stund
är en af de makter, som förklarat sig krigförande." Genom
denna convention, som hölls hemlig, bestämdes således
Sveriges yttre politik för det återstående af Gustaf Adolfs
regeringstid.
Om sommaren 1805 sammandrogs ett stort läger i Skåne,
dit Konungen äfven kom. Hans afsigt var att, så snart
tillräckliga subsidier kunde erhållas från England, med en svensk
corps öfvergå till Pommern, för att i förening med en rysk,
som der skulle landstiga, företaga activa krigsoperationer
emot Fransmännen. Toll deremot var af den åsigten, att
Konungen ej borde gå längre, än att ban för de emot
Frankrike allierade öppnade Pommern och höll Stralsund besatt,
för att derigenom lätta deras operationer. Af samma tanka
var den kunnige och aktningsvärde Cancelli-presidenten, Frih.
v. Ehrenheim. Både ban och T. gjorde allt hvad de kunde,
för att förmå Konungen till den inskränkning i sina planer,
som nyss nämndes; men utan framgång. Ett vackert intyg
om deras bemödanden i denna väg förvaras ienstroph, som
förekommer i en depeche från dåvar. ryske ministern vid
svenska hofvet, Hr v. Alopeus, till ryska cabinettet. Deri
beklagar sig Alopeus öfver Toll och Ehrenheim, såsom de
der "travailloient de concert a derouter le Roi dans ses bon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
