Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Toll, Johan Christopher. ,
strider, ifrån (I. 5 till (I. 13 Juni, led» Ryska och
Preussiska härarne det afgörande nederlaget vid Friedland d. 14
Juni, hvilket hade till följd först ett stillestånd, och
derefter freden i Tilsit. Genom stilleståndet blef den
Blücher-ska corpsen under Gustaf Adolfs befäl overksam, och han
bnde således endast qvur sina Svenska trupper och de
Engelska, som nu efterhand började anlända. Genom Toll lät
han d. 23 Juni sluta en ny convcntion med Pierrepont om
subsidier för ytterligare 4,000 man, som från Sverige skulle
öfverföras till Stralsund. Oaktadt sakerna nu voro afgjord»
på den stora krigstbeatern, och Gustaf Adolf ej hade mer
än 10 à 12,000 Svenskar att röra sig med, föll ban på
den vansinniga idéen att uppsåga stilleståndet med
Fransmännen. Förgäfves gjorde honom Essen, Toll och Wrede
de kraftigaste föreställningar deremot; ban stod kall och
orörlig mot deras skäl. påstod att allt skulle gå bra, och
höll sig för öfrigt till Uppenbarelseboken. Då General
Wrede, sista gången ban förnyade sina föreställningar, gick
ut från Konungen, sade ban högt till de utanför samlade
adjutanterne: "Nu är han rentaf galen."
Den 2 Juli, om morgonen, skickade Konungen en
adjutant till Toll, med tillsägelse att ban skulle hålla sig
hemma i sitt qvarter, tilldess Konungen i ett angeläget
ärende efterskickade honom. Toll åtlydde naturligtvis
befallningen, men intet bud kom från Konungen. Då Toll,
som skulle äta middag bos honom ^ kora upp till taffela,
gick Konungen emot honom och sade, att orsaken hvarföre
han befallt honom hålla sig hemma var den, att ban velat
undvika ytterligare föreställningar af honom emot
stilleståndets uppsägande. Detta var nu redan gjordt på förmiddagen.
Han hade skickat sin Ofveradjutaiil, Major vou Bassewitg,
till Marskalk Brune, hvilken nu commcnderade dep
Fran-svska arinécorpsen, med formlig uppsägning af vapenbvilan.
Den 12 Juli, vid midnatten, kunde fiendtligheterna åter
börja. Marskalk’ Brune hade under sitt befäl en styrka,
som ansågs utgöra fullt tre gånger den Svenska eorpsens,
således några och 30,000 man. Våra trupper voro delade
i tvenne fördelningar, hvaraf den högra eommende ades af
General Toll, den venstra af General Wrede.
Innan vi berätta om krigshändelserna torde ett
uppträde böra beskrifvas, som Tolls dåvarande Adjutant, Hr
af Wingård, omtalar i sina "Minnen." Det var samma dag,
som stilleståndet lopp tillända den följande midnatten.
Konungen hade tagit sitt högqvarter i Jägerhatis, bakom Ila-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
