Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tott, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tott, Axel.
271
«U nytt altare i Lands Domkyrka, der Domintts Stygotus
Petri Miles cum parentibus hvilar under cn sten, derpå man
ser den fyrdelade skölden. Denne lär varit den Sti Tott,
hvars son Anders till Näs visste berätta, att hans svärmor,
en fru Rosensparre, blifvit bergtagen (Barfod anf. st. 8. 32),
ocb hvars son Nils var Prost i Lund 1457. Anders Stison
till Näs och Anna Rosensparre bade sonen Otto, hvars son
Tage, D. R. R. Länsman på Babus byggde Eriksholms (nuv.
Trolleholms) hus 1538, då runstenarne lära flyttats från
högen vid Strö. Tages son Erik till Eriksholm var 1579
g. m. Sophia Brahe, författarinna af den lärda "slägteboken"
i Lunds Bibliothek, täflande att skrifva god latinsk vers med
sin bror Tycho Brahe, Astronomen. Deras sonson Otto
Tagesson till Näs, D. R. R. Befallningsman på Malmö, död
1656, hade två söner 1. Knnt till Knutstrup, Geheimeråd,
som introducerades på Sveriges Riddarhus 1664, men blef
åter dansk 1677. Död 1702 (se XVI B. 1 och 2 h.) och 2.
Tage, Geheimeråd, som förblef dansk*). Dennes son Otto
blef dansk Grefve. Den danska grefve-ätten slöt med danska
Statsministern Gr. Otto Thott, namnkunnig för sin lärdom
och sina stora vetenskapliga samlingar. Otto Tagessons bror
Owe, som ej blef Grefve, bade en son Otto, hvars son
Tage Thott är bärofvan upptagen i XVII B. 1 b. s. 112 f.
Owe Thott var den, som enligt traditionen, upptecknad af
Barfod, sökte upptaga en fluga ur bränvinstumlaren, då
skjutsbonden sade: den som druckit upp 14 herregårdar,
kan väl låta en liten fluga gå samma väg. Med Hr Tage
Thott uppsteg ätten ur ett hundraårigt mörker, enligt
Bar-fods Märkvärdigheter rörande Skånska adeln.
Sedan vi nu följt ätten fram till nya tiden återvända
vi till Axel Pedersson till Herlevgård (nuv. Lillö).
Axels-sönernes fader nämnes tidigt Riksmarsk och var Hövidsman
på Warberg, Falkenberg ocb Falsterbo. Tre gånger gift,
4. med Kirstin Jakobsdotter (Stalder), 2. Ingeborg Röde,
Iwars dotter, möjligtvis räknande anor från K. Håkan Röde,
3. med en Hase. Dessa fruars vapen sågos länge på ett
stenbord i Wallö. Hr Axel bodde på Lillö vid Cbristian-
*) Då Skåne afträddes till Sverige, hade Tottska ätten ännu stor
rikedom. Knut T. egde Knutstorp ocb Brodd», Owe T. Markie,
ßjersjöholm, Skabersjö, Snogeholm, ßersebäck samt den trakt, der
Carlskrona byggdes, hvarföre Weberöd by gafs i vederlag. Tage T.
egde Eriksholm, Henr. T. Svabesholin, Wolsjö, Gladsax och
Svina-l>erga, Otto T. Tostrup, Tullesbo, W«rpinge, Holger T. Söfde och
Marsvinsholm o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
