Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tranér, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T it a iv é A, Johan.
303
Sjelf synes Tr. val aldrig kommit till något klart
medvetande om de egentliga bristerna i sin skaldegåfva, men
dömde ändock derom blygsamt, som kan synus af följande
ställe i hans sjelfbiographi:
"iVon Deus ingenium mentisque ereantis acumen,
ISec milli naturae grandia dana dedit.
Sed si quid valeat mens ignea, pectus apertum,
Ferrida sedulitas, vis in agenda tenax,
In fralres fraternus amor, studiumi/ue juvandi,
Consilii probitas, juslitiaeque rigor;
Denique laetitia nullis opjiressa malorum
Insidiis, uno fulla quiela Deo —
Ilis, animo agnosco gratoque pioque, Jehova
Sarciit ingenii plurima damna mei."
d. ä.
"Icke snille jag fick, ej en skapande Andes förmåga,
Icke en högre naturs gåfvor Försynen mig gaf;
9Ien om en glödande själ, ett hjerta för andra ej slutet,
Ifrande verksamhetslust, drift, som ej sviker i värf;
Men om broderlig håg till bröder; om hjelpsamhets anda,
Uppsåts redliga nit, stränghet ej mutad i dom;
Sist om en sinnesfrid, ej af ondskans nedriga planer
Störd, men hvilande trygg, trygg vid sitt ankare — Gud —
Något betyda; jag då med vördnad tacksamt bekänner:
Snillets brister, o Gud, hjelpte med dessa da af."
Men återvändom till hans yttre öden. Han befordrades
1812 till Litt. humanior. Adjuuct, men dervid — en sednare
erhållen Professors-titel oberäknad 1815 — stadnade hans
akademiska bana. Det sökta målet — en Professorsstol —
vann ban aldrig. Den ena gången sökte ban den grekiska,
en annan gäng den romerska, en tredje den orientaliska:
såsom specimen till den sistnämnda utgaf ban stycken af
Motanabbi. Flera gånger förbigången beslöt ban, att som
själaherde, helst i sin födelsebygd Torpa, sluta sin
verksamhet, men rönte äfven å denna väg samma motgångar,
till dess ban ändtligen 1825 utnämndes till Kyrkoherde i
Söderköping. Det dröjde dock omkring trenne år, innan
ban lemnade sitt kära Upsala, och sedan han nedflyttat, såg
man honom efter få år återkomma, och här, såsom
privati-serande, tillbringa en, sammanräknadt, längre tid äii i sitt
pastorat. En försvagad helsa gaf honom anledning alt
återvända till de Upsaliske Æsculapiernes vård, men verkliga
anledningen var vantrefnaden å den nya vistelseorten och
ohåga för de presterliga befattningarna.
T:s första bildning inföll pä en tid, då Voltaire var
solen på vitterhetens och vishetens himmel, otro och
gäckeri bevis på sann upplysning, och ett försvar för sinnliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
