Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Trolle-Wachtmeister, Hans Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T hölle -Wachtmeister, Hans Gabriel. 567
med litet lekverk, mottog mig höfligt men kallt,
förklarande att hans Laboratorium stode mig när som helst öppet,
men att ban vore för mycket sysselsatt för att der kunna
lemna mig någon undervisning, hänvisande mig föröfrigt till
sin lärobok. Jag tackade för den tillåtelse jag fått, och
laborerade om Söndagarne ocb stundom ett par timmar
inuti veckan. Några Laboranter, som jag der träffade utmed
mig i spiseln, voro mig till stor hjelp för de första
handgreppen. Jag påminner mig bland dem den högt aktade
vännen d’Ohsson (nu vår Minister i Berlin), som vid den
tiden inträdde i Vet.-Akademien, samt Arfvidson, som
öfvergaf vetenskapliga banan just som han der vann ett stort
och förtjent rykte. Efter någon tid fann Berzelius att det
var litet mera allvare med Just.-Cancellerens chemi än ban
hade förmodat, och han började taga sig af mig med ett
»nit ocb en beredvillighet, hvaraf minnet bevaras i ett
tacksamt hjerta. Derunder grundlades emellan vår store
vetenskapsman och mig den vänskap och den förtrolighet, hvaraf
jag har så mycket skäl att vara stolt och som just nu 50
år gammal är — och som jag hoppas a ömse sidor lika
varm och liflig, som om vi icke lefvat hela denna långa tid
efter vår första bekantskap skiljda af svalget emellan
Christianstad och Stockholm. Jag ansträngde mig så mycket
jag kunde med arbete; stunderna voro för mig knappt till—
skurne och tiden på det bela ganska kort, ty icke fullt G
månader förflöto emellan mitt första inträde hos Berzelius
och min afresa från Stockholm i Juni månad 1817.
Ankommen till Årup, der mitt Laboratorium de första åren
var inrättadt i hönshusbyggnaden (hvarföre Berzelius, när
han anmärkte fel i någon af mina analyser, brukade på spe
fråga om icke något hönsträck kommit i præcipitaterne),
företog jag mitt sjelfbelärings-studium med att under
läsning eftergöra experimenter och analyser, som jag fann i
journaler. Mitt ändamål, såsom jag redan yttrat, var att
lära mig chemien; men någon tanka att liksom förut
händelsen var under min ornit|]ologiska period uppträda såsom
författare, hade icke hos mig upprunnit. En särskild
tillfällighet kastade mig in på författarebanan. Prof. Nilsson
hade nemligen från Norge medfört ett mineral af mycket
interessant utseende och hvilket på hans begäran blef
undersökt af Carl Retzius, som lät införa sitt arbete uti
Blain-villes journal. Men Nilsson, öfvertygad om mineralets
märkvärdighet, som ban önskade constatera, och ej fullt
förlitande sig på Retzius, meddelade mig en stuff af norska bytet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
