Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tungel, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
T ü k g ii L f Nils-
Prinsen skulle i hunom finna cn ganska trogen och
oför-truten tjenare (a. st. X. 37).
Tidigt syntes T. fj.lsa kring Pfaltziska slägten; och uf
dess anhängare räknas han jemte Salvius och Axel Lilje
bland dem, som i delta afseende "leddes mindre af allmänna
grundsatser än af egen personlig ställning" (a. st. XI. 19).
Men då Pfaltzgrefven Joh. Casimir i förtroende utgöt sin
klagan för T., pladdrade denne genast derom för Rådet
(a. st. XI. 23). T. räknas äfven bland de "förtrogna
väu-ner", som Carl Gustaf "hade kring Christinas person, hvilka
sökte pà allt sätt arbeta till hans fördel" (a. st. XI. 55).
Då Christina ville gifva Carl Gustaf slotteu Räfsnäs och
Ulfsunda samt städerna Thorshälla och Eskilstuna, skickades
T. till Oxenstjerna, som afrådde det (a. st. XI. 57).
Sedan Ständerne underskrifvit Förklaringen om Carl
Gustafs succession, tycktes Christina fruktat hinder och
motstånd af den sjuke Oxenstjerna. Man gömde honom
derföre till sist och skickade De la Gardie för att förut på
Förklaringen skaffa den likaledes sjuke och gensträfvige
Torstenssons underskrift. Sedan detta var gjordt, anbefalldes
T. att bära papperet till Oxenstjerna (Geijer III. 468). T.
afgaf om delta besök en beskrifning, som blifvit tryckt i
Adlersparres Hisl. Samlingar II. 219. "Märkas bör, alt
berättelsen om hela detta samtal blifvit uppsatt af T., hvilken
är nogsamt käud som ovän till Oxenstjerna, lycksökare hos
Christina och Carl Gustaf, och dertill som en i hög grad
oärlig och bedräglig man. Denna hans berättelse är
dessutom uppsatt just för alt sändas till Carl Gustaf, hvilket
också skedde" (Fryxells Ilist. XI. 62). I hemlighet skickade
T. ock genast Ständernas beslut till Carl Gustaf (sid. 65).
Med skärpa ytlrar sig Fryxell om "den tidens i mörker
smygande författare och vinglande lycksökare, eu Tunge],
A. j. Messenius, B. Skytte m. fl." (sid. 78).
Men mer och mer mognade omdömet om T:s uppförande
och den ena svara efterräkningen framkom efter den andra.
Han anklagades att till sin fördel hafva förfalskat gåfvobref
på en gård i Upland; en annan gång alt hafva förfarit på
samma sätt med ett gods i Estland; vidare alt hafva nekat
för en skuld; och slutligen att hafva tagit mutor och för hög
papperslösen. Oaktadt allt detta bibehölls han i sina
vär-digheler. "Kanske derföre, att Konungens frånvaro
förlamade rättvisans skipande? Månne äfven af audra skäl?
Det synes nemligen, som T. under sista åren af Christinas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
