Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te 8 8 in, Carl Gustaf.
91
kommo oskadde derifrån, N. blott med en genomskjuten hatt
och måste i dagningen lemna staden.
T. tog derifrån vägen till Tyskland och uppehöll sig
någon tid i Wien, der han 1718 emottog Carl XII:s
kallelse-bref att vara Hofintendent. Sedan kom befallningen atl
studera polilien. Han tog då åter vägen till Frankrike ifrån
Cassel i Juni månad. Återkommen till Parfs, bodde T. i
ett privat hus bos en litteratör och visade nu en berömvärd
stadga. Som en egenhet kan anmärkas ur T:s anteckningar,
att då ban först kom till Paris 1714, kallades alla
borgarhustrur Mademoiselle. Då ännu iakttogs, att blott la ferome
tl no chevalier hetle Madame. När han tredje gången kom
dit 1729 kallades alla Madame. Tcssiniana, sid. 335.
Till Sverige hemkom T. först 1719. Sedan han några
månader bevistat riksdagen 1720, dervid han ingifvit ett
memorial om billigheten att Riksens Råds fullmäktige borde
få väljas till ledamöter i Secreta-Utskottet, afgick ban till
Danmark*), Preussen, Holland och England för att
notifi-eera Fredriks anträde till regeringen. Vid återresan genom
Danmark emottog ban notificationen på den slutade freden.
Vid 1725 års riksdag börjades egentligen T:s offentliga
bana. Han blef då ledamot af Secreta-Utskottet samt tillika
af Deputationen öfver Riksdags-Ordningen och hade i
Landtmarskalken Gr. Lagerberg och i Frih. Cederhjelm tvenne
pådrifvare, som lärde honom att ej sofva bort tiden. Den
förre lemnade honom ingen stund fri från dagningen till
aftonen, knappast om nätterna. Den sednare hade han att
tacka för städningen i stil och öfningen att skrifva i
em-betsärender.
Under riksdagen författade han flera memorialer. 1) Ett
förslag att rikets alla provinser skulle delas emellan
Riks-räderne**), så att hvar och en skulle befrämja lagarnas
*) Han red på 72 timmar till Köpenliamn. Equipage ocli
betjening kommo fyra dagar efter. Hans lärare i ridkonsten hade varit
G. Hård, Carl XI:s favorit, som alltid var med vid Kungsör och
andra llackresor, drack, dundrade ocli liadc fritt språk. "Vardt
1703 nifr än halfg.ilen, och har jag under halsbrytande fara lärt
rida af honom på Kungens stall: dörren i lås, nyckelen inne, jag på
fålerygg och ban med chambrièren i hand, lärde mig, om ej annat,
att vara sedelfast." Tessiniana, sid. 18.
**) Detta sliullr vara ett surrogat för de af Carl XII anbefallda
Orduingseinlietena. Afstyrktes af Horn och framlemnades ej. Det
föreslagna förhållandet med Riksråderne såsom provins-magnater var
det ursprungliga, hvilket först bröts af Curl IX. Mer än en gång
gjordes förslag om ålerställelse af det gamla. Men slutligen skiljde*
Riksråderne äfven från Collegierne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
