Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessin, Carl Gustaf.
OS
eld, som ansågs äfventyrlig att lemna i ro. Och detta
skedde under det inom adeln minnet ännu var lifligt af
partisöndringar och fejder mellan olika färger på samma jord
och med samma tungomål och Länsherre. Vi gilla ej dessa
söndringar. Vi böra blott ihågkomma under hvilken
tidsopinion de uppkommit och kunde fortfara, utan att utgöra
den scandal, som dylika förhållanden nu skulle väcka i vart
land. Om dessa subsidier blott stannat i Regenternas hand
och i blinken utströmmat, liksom det guld, man lade i
Christinas hand, sedan man insamlat segervinsten för svenskt
blod i 30-årakriget, så hade Sverige haft en fläck mindre,
det är sannt; men svenska folkbildningen torde då under
vår frihetstid gått lika litet framåt, som under Christinas
regering."
Då sålunda Frankrike intagit Sverige till en
beståndsdel i sitt politiska system, kunde det ej misstänkas att vilja
vinna något på dess bekostnad. Det erbjöd nu sin vänskap,
gjorde anbud om subsidier för att upphjelpa försvarsverket
och gaf jemväl hopp om återeröfringar i framtiden. Dermed
smickrades patriotismen. Men just häri lades en stötesten för
framtiden; ty Horns politik var afgjordt fredlig. Hvad
Konungen beträffade, kunde ingenting säkert på honom
beräknas i följd af hans charakter, som Geijer så tecknar: "Hans
förnämsta fel var en oöfvervinoerlig själslättja, som,
förenad med en viss liflighet, gjorde honom i högsta grad
o-pålitlig. Förslag och planer, saker och personer antog och
släppte han lika lätt, alltid slutligen regerad af sitt nöje
eller sin beqvämlighet, eller af de personer, som för dessa
nedläto sig att vara verktyg; ehuru han sjelf för dem ej
dolde sitt förakt. Hans drottning och hans betjening,
sängkammaren och garderoben — voro hans begge egentliga
re-geringsconseljer; af hvilka ban mer fruktade den ena och
mer följde den andra."
Emellertid får man icke förbise, att roteli och
upphofvet till Frihetstidens partisöndringar var af dynastisk*)
art. ’ En Holsteinsk eller Hessisk succession utgjorde en lång
tid i Sverige den driffjeder, som bestämde både hofvets och
partiernas ställning, och bade, genom det sammanhang denna
angelägenhet egde med alliansfrågan, gifvit denna dess
förnämsta vigt.
Vid riksdagen 172G blef det T:s lott att allvarsamt
kämpa emot Frankrikes proposition om Sveriges biträde till
*) Geijer, sid. 74; Tre Füreläsn., sid. 72; Gustav.Papp. I. 24,131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
