Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Tessin, Carl Gustaf.
Konungen så säkert, att ofvannämnde Prins, född 1720,
alldeles uppfostrades till Svensk Konung. Så mycket mera
skulle han då fästa sig vid Gyllenborgs lismande delation
om Horns Holsteinska sympathier. Nu hade England, såsom
ock Tessin förespådde, redan två år efter Hannoverska
alliansens stiftelse skiljt sig derifrån och förenat sig med de
kejserliga! Horns system höll sig således nu till Frankrike
ensamt. Häri låg väl hufvudgrunden till Konungens öfvergång.
Ehrenheim tecknar T. vid denna tid sålunda: "Det är
så mycket vigtigare att bemärka hans ungomsnit för
friheten och regeringssättet, som det blef en orygglig
grundval för hela hans tillkommande embetsmannaförhållande.
Man skulle kunna säga, att han fått första driften åt denna
väg i sin fars hus; men dessa intryck kunde ej fortfara i
några och trettio år: det var sannolikt inre öfvertygelse;
uppfattningen af ett klart begrepp om möjligheten af ett
fritt, sjelfstyrdt, upplyst oeh lyckligt folk under en mild
och fridsam verkställande Konung. (Jfr i detta afseende
Dagboken för 1757, s. 17). Med sina aflagda prof af patriotism,
af arbetsamhet, af talens; med sin verldskännedom, sitt
ekick, sina umgängesgåfvor, sin oberoende förmögenhet stod
ban, äfven utom något embete, redan på en upphöjd plats
i samhället och skulle nödvändigt ådraga sig alla partiers
uppmärksamhet. Han var född och danad till hufvudman
"för ett parti, som då ej gafs och sällan i Sverige gifvits:
den rena fosterlandskänslans, samdrägtens, försonlighetens:
för mycket upplyst, fördomsfri och lugn, kanske ock för
högsint, att vara offentlig anhängare af något annat, har
han hittills bibehållit en slags jemnvigt i anseende till flera
frågor som delade begge partierna." . i
Riksdagen 1731 — den tredje under Horns
Landtmar-skalksstaf — fortgick under det missnöjda partiets jemna
tillväxt. Man innästlade sig äfven i Konungens ynnest och
fick fotfäste på hofvet. Gyllenborg, Höpken och Fersen
kommo isynnerhet i gunsten under det Horn och hans
vänner trängdes tillbaka. Saken blef klar, då Konungen efter
riksdagens slut valde Fersen till sin följeslagare på resan
till Cassel.
Vid 1734 års riksdag blef C. E. Lewenhaupt
Landtmarskalk hufvudsakligen genom röster från Horns parti,
hvilket ban dock snart öfvergaf och slöt sig till oppositionen,
som fick öfverhanden både i Secreta och de vigtigaste
Utskotten. Vid samma riksdag gjorde Gyllenborg ett hastigt
och oväntadt affall frän sina förra med häftighet drifna parti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
