Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Tessin, Carl Gustaf.
listan dagen förut läggas på bordet; 3) Att när ett mal
förekomme, som närmare rörde ett stånd och behöfde en
längre öfverläggning, Ståndet ändå ej den dagen skulle
skiljas förr än alla ärender voro afgjorda, hvarigenom
riksdagens förlängande öfver tre månader kunde undvikas. Man
vann dervid äfven den ordning, att ett utdrag af Besluten
för hvar vecka kunde tryckas och tjena de hemmavarande
till bevis på ordning och verksamhet hos de befullmäktigade.
Men det vigtigaste af T:s hand var Secr.-Utskottets svar på
K. Maj:ts Secr. proposition rörande det politiska system,
som ministèren borde följa. Deri föreskrefs en
subsidie-tractat med Frankrike och att utan att stöta Ryska hofvet
låta den nästa år utelöpande alliansen med Ryssland
förfalla och såmedelst erhålla fria händer att begagna
conjunc-turerna. Hufvudändamålet borde vara Frankrikes vänskap,
Stanislai bästa och Rysslands förnedring. Detta blef den
klippa, på hvilken ministèren strandade. Redan under
riksdagen kände Horn sig så öfverflyglad, att han för att ej
redan då falla måste använda alla krafter för att endast få
Ständerna åtskiljda.
Kort tid efter riksdagens slut gjorde sig T. en odödlig
förtjenst om fäderneslandet, då han 1755 stiftade
Målare-och Bildhuggare-Akademien och derigenom gjorde de
bildande konsterna, hvilka förut kunde anses som främlingar,
inhemska i Sverige. Det är egentligen från denna tidpunkt,
som Sverige börjar räkna ryktbara artister, hvilka äfven
uppehållit Sveriges ära utomlands i konsternas verld. Denna
Akademi kallades i början Kongl. Ritare-Akademien och
uppstod egentligen ur T:s Ritskola, der Guil. Taraval var lärare
och sedan blef Akademiens. Om T:s verksamhet på detta
fält skrifver Gadd: "Han umgås med alla konstnärer såsom
sina fosterbröder: han bryter af sitt bröd åt den torftige:
ban äggar deras nit: ban underhåller deras snilles-eld genom
uppmuntran, belöning och beröm: hans anda upplifvar hvar
och en af dem till det ädla tänkesätt att icke sä mycket af
vinningslystnad med grannlagenhet och hög smak förfärdiga
alla konststycken och arbeten, som icke fastmera förderas
egen heder och rikets lustre."
Samma år sändes T. för andra gången till Wien såsom
Envoyé Extraordinaire. Som han snart fann
otillräckligheten af det honom der tillagda appointement, begärde han
få lemna platsen, hvilket skedde d. 26 Sept. 1736 *). Likväl
*) Åtskilliga handlingar om T:s vistande i Wien förekomma i
Portcfeuille, I. 83; II. 6—43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
