Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te 8 8 in, Carl Gustaf. 107
ej anticiperat riksdagen, hvarom vidlyftigt taltes. B.:
Vidare lärer önskas, att ni talar med Kungen sjelf. T.: Är
mig så mycket mindre möjligt, som jag offentligen sagt, att
jag beställningar ej söker, och vore således en duplicitet,
det må ske skriftligen eller inundtligen. B.: Hvem får
sådant veta? T.: Om ingen annan, så vet jag det sjelf och
vill ej ha sådan förebråelse att göra mig. B.: Får jag då
begärat i ert namn och respondera för de framställda frågor?
Eller hvad skall jag svara? T.: Ed. Exc. täckes svara, att
jag ej söker tjensten, såsom mig ny och ovanlig, men att,
i fall Konungen den mig uppdrager, tager jag den i underd.
emot och skall bestrida den efter skyldighet och förmåga,
förmodande att derhos få behålla öfverintendents-embetet.
Hvad frågorna angår, så är ju ingen som bör tvifla på min
ära och redlighet, hvilket inbegriper allt, och har jag
längesedan aflagt min trohetsed. I fall H. Maj:t skulle finna
böjelse för en anuan, skulle jag anse det utan ringaste oro
och med all resignation." Härmed afstannade hela saken.
För öfrigt sökte äfven Bjelke, Bark och Hård öfvertala T.,
som då insåg, att de fruktade riksdagen, hvarföre de ville
binda honom, som i 1734 års Secr.-Utskott hade uppsatt
svaret på Secreta-propositionen, hvilket de nu till sin ursägt
ville göra tvetydigt.
Vi nalkas 173S års riksdag och den stora brytningen i
Sveriges politiska förhållanden. T. blef Landtmarskalk.
Omständigheterna vid valet berättas olika. En af T:s motparti,
G. Bonde, berättar saken sålunda: "Dagen efter sedan
Riksdagen d. 13 Maj 1738 utblåst var, samlades åtskillige
Generaler och Öfverstar att rådgöra om ämnet till
Landtmarskalk, då General-Majoren Baron C. Sparre steg upp till
Hans Maj:t, och berättade att största delen voro böjde för
Tessin. Deras Majestäter, som då begge voro tillsammans,
svarade att det vore dem lika, hvem Adeln dertill
utväljan-des vorde, emedan de alldeles lemnade det till deras fria
val. Hvarpå samma S. straxt nedsteg till Generalerne, och
sade alt Deras Majestäter så snart skulle önska att de ville
falla med sitt val på T. som på någon annan; hvilket när
det DD. MM. rapporteradt blef, och öfver allt i staden
utropades alt DD. MM. helst skulle önska T., förtröt det DD.
MM. mycket, att deras ord blifvit sä förvända, och att man
deras namn ville bruka till andra afsigters genomdrifvande,
likasom DD. MM. ville inmänga sig i Adelns fria val. Ty
befallde DD. MM. Riksrådet Gr. Th. Bjelke, som då var
tillstädes, att såga till hvem ban träffade, att det som i »ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
