Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te 8 8 in, Carl Gustaf.
111
då den förstnämndes son 1738 blef Landtmarskalk. Det
var den namnkunnige Tessin, åt hvilken endast efterverlden
skall göra rättvisa. Han har spelat en för stor rol, att
hans rykte kan vara utan fläck. Hans anhängare hafva för
mycket upphöjt hans stora egenskaper, hans fiender alltför
bittert tadlat hans fel. Afunden har för mycket svärtat
honom, att man skulle kunna betvifla det han var en stor man."
I anledning af subsidie-traktaten med Frankrike finnes
af T. antecknadt (Tessiniana, sid. o5): "Est il possible que
le Roi Frederic ait pu demander au Cardinal Fleury 100,000
ecus de pot de vin pour embrasser le système d’alliance avec
la France et que sur le refus qu’on fit de les donner, il se
declara pour 1’Angleterre? Le Cardinal me l’a dit." I
sådant fall och med kännedomen om hvad som bedrefs för
den Hessiska successionen m. m. är det orättvist att tala
endast om Adelns och Ständernas corruption under
Frihetstiden.
Då saken om de sedan licentierade Riksråden skulle
förekomma pà Riddarhuset öppnade T. plenum med ett tal
för alt maua till lugn, hvari förekommer följande:
"Oveder-sägligen och uppriktigt bör och skall jag bekänna, att desse
fem Riksens Räds välfärd i gemen mig högst om hjertat är,
hvilken en skyldig erkänsla, emot många mig ertedde
ynnest-prof, ständigt och heligt hos mig förvaras skall; men
isynnerhet är jag tvenne af dem, Gr. Bjelke och Bonde, mer
skyldig äu miu tunga förmår uttala. Om och bjerlrörande
är således min belägenhet, som nu klubban förer. Den kan
ej annorlunda lättas, än att Ridd. och Adeln täcktes ett
o-vanligt vigtigt ämne med synnerlig ordning handtera och
vårda."
Orättvist stämplar man T. såsom partichef emot Rådet,
ehuru ban ogillade det förda systemet. Också kunde ban
ej, lika litet som 14 andra bland 23 erbjudna, förmås att
inträda i Rådet efter utmönstringen. Gyllenborg hade
mindre rena bänder och som fadren föga grannlagenhet vid att
taga för sig. Derföre yttrade den gamle Horn vid sitt fall
till v. Kocken: "Tror ni det vara så konstigt att
undanrödja en åttiåra gubbe! Konung Gustaf Adolf hade Axel
Oxenstjerna; jag har tjent K. Carl XII ocb Sveriges Rike;
dessa tider böra hafva Grefve Gyllenborg."
Att T. sökte lugna stormen samt förekomma alla
förföljelser och skakningar, om ban ock i hjertat önskade
Mössornas undergång, visar sig af flera omständigheter, så alt
man ej bör härvid stämpla honom såsom "skådespelare."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
