Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
no
Tessin, Carl Gustaf.
stèren sökte förekomma sådant. Som T. icke kunde genast
afresa, sändes C. F. Scheffer "interimsvis" åstad att med
Franska Ministern i Köpenhamn göra sitt bästa. Detta slog
fel och England vann sitt ändamål. I följd deraf ansågs T.
ej kunna uträtta något 1 Köpenhamn. Han begaf sig dä till
Paris, men utan någon publik charakter, endast försedd med
Konungens fullmakt att handla med hofvet om Sveriges
in-leresse enligt undfångna instructioner och hvad ban ur
Secr.-Utskottet sjelf bäst visste vara Ständernas afsigt. På det
att främmande makter ej skulle inse afsigten ined resan,
uppgafs att han endast sökte bot för sina ögon hos någon
Iransk oculist, och vid ankomsten till Paris i Aug. 1730
tog han våning nära en sådan. Förevändningen blef sä
mycket troligare, som T. från barndomen efter kopporna
varit blind på ena ögat (hvilket dock aldrig vanställde
honom) och det andra genom mycket skrifvande och arbete
vid ljus hade blifvit mycket försvagadt.
T:s ställning var icke den lyckligaste. Utan tack sågo
honom begge partierna försonlig; det underliggande trodde
sig bedraget,* det segrande illa tjenadt. De medelvägar ban
föreslog, de ledtrådar ban utlade att komma ur labyrinthen
försmåddes, förfelades. Det var ej ban som skapat nya
systemet. Det hade länge grott ocb småningom utvecklat sig
allt sedan 1731 under Gyllenborgs vårdande hand. Med T:s
ideal af nalionalfrihet ocb sjelfständighet instämde en allians
med Frankrike under förutseende fruktan för Kysslands
hotande tillväxt. Men hans vanliga sjelfpröfning äfvensom hans
offentliga redogörelser frikalla honom från att ha velat
inleda ett offensivt krig. Dertill voro andra ledare.
Ställningen var vid T:s afresa vacklande. Redan vid riksdagens
början bade tvenne regimenter blifvit öfverförda till Finland
<och flottan fått ordres att hålla sig färdig. Det skulle se
ut som en nödvändig följd af Sveriges förklarade öfvergång
till franska systemet; men det var egentligen en liten
förberedelse, som väntade på Ständernas ytterligare
författningar. Ehuru dessa uleblefvo, tillväxte krigslystnaden, i
och vände sig derom till Frankrike. Jfr Cvgnaei Itidrag till de
Nordeuropeiska folkslagens Hist. I. 274 ff. Vi ha ofvanföre i Typotii
biograplii antydt, huru denna omständighet dref Johan att söka
förhund med Påfven och katholska Furstar. Äfven Polska inblandningen
ingick i samma plan. Ehuru i mindre vänligt förhållande till Danmark,
önskade dock Johan hellre se dessa länder i dess våld, än i
Hyss-lands och sökte utbyta östersjölandet mot en del af iXorge. Jfr
My-lius, sid. 4. Geijers ord i hans Uist. II. <47, 154, 180 böra
således ses från mer än en sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
