Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Tessin, Carl Gustaf.
serande genom Konungens dubbelhet, men angifvande såsom
skäl ekonomiskt betryck, att blifva entledigad nr rikets
tjenst. Detta afslogs; men han kallades kort derefter till
Riksråd *) med anmodan att qvarblifva i Frankrike och
fullfölja sina värf. däröfver slogs i Paris en jetton, stucken
af LeBlanc, med T:s symbolum: constanter et sincere.
Sommaren 1741 måste T. skilja sig från sina
fruntimmer, som reste till Sverige, sedan han tillsatt en stor del
af sin förmögenhet, ehuru Ständerna förökat hans
tracta-mente och friat hans hus i Stockholm för Bancoskuld. Gahm
anför såsom skäl "angelägenheten att minska en hushållning,
som efter franska lefnadssättet, hvarest fru är i huset, faller
mer än dubbelt kostbar." Gahm synes ej anat, hvarken
hvarföre fruntimren egentligen kommit till Paris, eller
hvarföre de numera voro mindre nödvändiga på stället. Han
utbrister i sin vanliga egendomliga ton: "Att tälja alla de
förmoner och penninggåfvor T. njutit af svenska kronan,
blefve för vidlöftigt. Man önskar endast med Cancellirådejt
Frih. G. Ribbing, att Sverige aldrig mera måtle få en så
dyr man. Sådant yttrande har en gång skett pä K.
Biblio-tbeket för mig, Gahm." Härmed må jemföras Tessiniana,
sid. 230, hvaraf visar sig, att T:s utgifter i Paris varit så
kända af hans vänner, att Prinsessan Rohan i bref till
Grefvinnan T. i Sverige ber henne yppa sin ekonomiska ställning
och erbjuder henne peuningebilräde.
I Juli’ 1741 förklarade Sverige Ryssland krig. Alla
äro nu färdiga att hånligt fördöma delta företag. Men
måhända har en och annan af nutidens klandrare icke betett
sig sjelf det ringaste mindre vanvettigt genom deltagande i
det skandinaviska vurmeriet, som bär starkt syskontycke af
1740-talets uppbrusning. Och månne man icke om nutidens
tongifvande, med likväl hundraårig erfarenhet framför
1740-talets, kan med fullt skäl tillämpa Ehrenheims yttrande om
de sednare: "Efterverlden skall alltid med förundran se huru
ett blindt öfvermod kan, likt ett mystiskt svärmeri, gripa
omkring sig och ändtligen hänföra stora, äfven upplysta
classer af samhället: hon ser med ömkan och afsky följ-
*) Prophctiskt yttrar sig 1771 Höpken, i anledning af denna
utnämning, om Rådsembetet: "Ett embete, mine Herrar! det
förnämsta i riket, och stundom det sämsta, enär en Konung vore benägen
att förringa värdigheten eller en menighet snart färdig att ombyta
personer. Utan stöd från någondera sidan måste det då antingen
upphöra, eller den tiden komma, att de som det bekläda behöfva
anlita ingendera."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
