Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Te b sn*, Carl Gustaf.
Iivail de nyss godvilligt erbjudit. Enighet kunde blott väntas
uf blidkade sinnen. Således vore ej annat råd än att ha
anstånd med Rådsvalet och välja ett opartiskt Secr.-Utskolt.
Skulle en förening åstadkommas mellan partierna, borde det
6ke på det tredjes bekostnad, på deras nemligen, som för
mutor uppoifrat fäderneslandet. U. invände, att dessa
gömde sig i begge de andra ocb skulle snart försvinna när de
andre förenades. T. påstod att de borde utrotas, men ej
utan bevis angripas; han hoppades snart kunna skaffa svart
på hvitt huru oförskäindt bär handlades. Men, "i fall
rösterna fallit på mig, hade det varit min skyldighet att
befatta mig med rikedagsärenderna. Nu åter är det mig sam
Rådsherre ej passande; ty det skulle synas som jag
arbetade för en allmän amnesti för att fria mig sjelf."
Nyss fore riksdagen hade Bonde, som med Mössorna
störtades 1759; uppträdt med ett förslag att förlika de efter
de sednaste riksdagarna delade sinnena och utplåna
partiandan. Det bestod hufvudsakligen i att åter insätta de 1739
utstötta Råden och ej göra några allianser som satte Sverige
i beroende. Öfverläggningen börjades mellan Bonde och T.;
inen småningom indrogos flera och slutligen äfven de
främmande Ministrarne. Tankarne delades. T. ansåg att man
genast vid riksdagens början borde insätta de utgångne för
att sedan med odelade sinnen arbeta på riksdagsärender.
Andra åter ville dröja med insättandet till emot riksdagens
slut för att se de utgångnes förhållande ocb hafva band
på dem. De utländska Ministrarne sågo ogerna alla
förlikningar ocb motarbetade dem. T. yttrade derom: "Jag vet
att deras insteg är vådligt och vet dessutom att Byssland
bär agg och misstroende till mig, hvarföre jag inför
Rådsprotokollet förklarat, att mitt öde skulle hero af milt
uppförande och ej af Rysslands tycke; men skulle ock så vara,
så håller jag för mera heder att genom främmande makts
krafter deplaceras än placeras, hvilket jag för infamt anser."
Som Cancellipresidenten Gyllenborg genom sjukdom ej
kunde tala på Rikssalen, blef detta uppdraget åt T. Vid
Bänkmansvalet anväudes grofva mutor. Hederligt folk fanns
dock. En fattig Capitaine Heldenhjelm framvisade 1000
plåtar i hancosedlar, som blifvit honom budna om ban ville
votera efter föreskrift. Han gaf dem tillbaka och följde sin
öfvertygelse.
Rysslands plan var nu att T. skulle utstötas ur Rådet,
att halfva arméen till rikets försvagande skalle indragas m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
