Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessin, Carl Gustaf. 143
mitt stoft förströdt och mitt namn iblad eder, Gode Herrar
och Svenske Män, utplånadt!"
Den begärda undersökningen företogs genast af
Secr.-Utskottet, som snart förmälte sig noga genomgått alla de
mål, hvari T. kunnat hafva någon influens och delaktighet,
men i stället för att deri finna något, som till dess
graverande lända kunnat, måste lemnas T. det vitsord, att han
som en försigtig, välmenande och nitisk patriot sig i allt
uppfört (Bonde, sid. 241).
Hårleman, Palmstierna och Brovallius följdes ät för att
beveka T. att qvarstå, hvarvid H. förde ordet. T. sade sig
finna så stor vedervilja af Ryssland och många Svenskar,
att han önskade ro, helst hans lif vore i osäkerhet.
Voltemat III. 34. Han lät dock slutligen öfvertala sig.
Vid samma tid som Ryssland dref dessa vådliga intriger,
upptäcktes äfven flera stämplingar från Danmark och
England. Köpmannen Drake från Götheborg dömdes till döden,
likaså tvenne bönder, Springer dömdes till schavott och
lifstidfängelse, o. s. v. Secr.-Utskott fann nödigt alt d. 15
Juni 1747 till Plena ingå med protokollsutdrag, hvari
för-mäles åtskilliga förderfliga anläggningar å färde vara,
hvarigenom riket till sin säkerhet, successionen till sitt bestånd,
Ständerna till sina fri- och rättigheter, kunna sättas i våda
och äfventyr. Under denna gasning börjades Blackwellska
rättegången, beskrifven af N. Arfvidsson i Frey 1846, sid.
564 ff. Det är svårt att bedöma denna invecklade
rättegång*); emellertid gjorde sig T. derunder genom torturens
användande skyldig Ull en grymhet, som annars synes
främmande för hans charakter. Framgången och nnga hofvets
obegränsade hyllning frestade till öfvermod. Han "halkade
på hoftrapporna." Mycken ovilja ådrog sig T. vid samma
tid i Upsala. Akademiska Cancellariatet var ledigt efter
Gyllenborg och ännu hade ingen Prins beklädt detta embete.
T. önskade dock, att Kronprinsen skulle väljas; men nästan
bela Universitetet och Consistorii pluralitet hade redan
fästat sig vid Akerhjelm, "den Svenske Cato." Vid valet fick
Å. stor öfvervigt i röstantalet; men Regeringen ansåg, att
Prinsen ej bort sättas i fråga utan att väljas. Prinsen fick
*) B:s anbud af penningar till Fredrik I samt Rysslands
uppförande göra nära nog otvifvelaktigt, att något i successionsvägen
verkligen var å bane; äfvensom Danmarks rustning, jemte Rysslands
flottor som rörde sig, synes styrka tanken om Hertigens af
Cumberland speculation att förmälas med en dansk Prinsessa och blifva
Konung i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
