Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Tessin, Carl Gustaf.
bunden och tygelfri samt H. Maj:ts makt att göra godt (at
trängt inskränkt; sä hade jag mig noga betänkt, innan jag
bundit min själ vid en dyr, fast ocb orygglig cd. Jag
bedyrar ock inför Gud mig tryggt vara förvissad, att Sveriges
Konung eger alldeles obundne händer att göra land ocb rike
allt det goda som upptänkas kan, och vore för Hrr Rikets
Ràd vida mer än vådligt att sälta sig emot Landsherrens
uppsåt alt hundradefallt formera landets sällhet. Jag är
också vid min salighet öfvertygad, att lagar och stadgar äro
tillräckliga att hämma allt sjelfsvåld, när deras verkan
underhålles af Öfverhetens lifgifvande kraft..... Ingen farligare
tvist kunde uppkomma, än den som egde det ringaste sken
att angå folkets rättigheter. Kunde ibland oss, som så dyrt
vår frihet köpt och dess rätta värde känna lärt, något
tvifvelsmål uppkomma angående ömheten af dess bibehållande,
dä behöfde vi endast jemföra de några och 50 år som
förflöto mellan 1680 och 1719 och de som följt från 1719
tills nu, och under sådan jemförelse betrakta landet,
vetenskapernas, konsternas, slöjdernas uppodling. En fullkomlig
rubbning öfverginge onekligen vår frihet, i fall Rådets vola
activa någonsin förvandlades i passiva..... I en Republik
fordrar försigtigheten att omskansa sig emot allt hvad i
längsta framtiden till envåldsanslag leda kan. ... Hans Maj:t
kan med ett ord dämpa all uppkommen tvekan. ... I vidrig
händelse nödgas jag att styrka till II. Ständers
sammankallande, emedan dem åligger att upprätthålla Konungens
rättigheter, deras egen frihet och deras under edsförbindelse
ingångna contracter, när deras fullmäktiges åtgärd ej mer
är tillräcklig." Vid påföljande riksdag beslutades, att för
Adolf Fredrik liksom för dess företrädare en namnstämpel
skulle förfärdigas, hvilken Rådet egde alt enligt instruction
vid vissa tillfällen trycka under besluten.
Vid hofvets stora anläggning och nederlag 1750 för->
höll sig T. passiv. Sedan räfsten börjat, kom man till T.
och fordrade, att han skulle rädda de olyckliga. "Hvem
hade väl kunnat rädda honom, om anläggningarne fått
framgång"? frågar Ehrenheim. Mellertid var T. ulan all
beröring med Commissionsdomstolens ordförande, Frih. Wrede,
och dess actor, Renhorn. Efter conspirationen hade T.
föreslagit ett tal i Rådets namn till Konungen och ville äfven
att Ständerna skulle göra en declaration, på hvilken ban äf*
ven uppsatt ett svar. Man afstyrkte alltsammans såsom för
begge partierna otillräckligt. T. yttrar i anledning deraf.
Det deux partis, ijui sont le mal necessaire d’une Republique,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
