Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tham, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Tiiam, Pehr.
Stockholm, gjord Aren 1796 och 1797. Stocfch. 1707, men
deruti en mängd andra ämnen äro på ett sällsamt sätt
inkastade. Förebilden togs förmodligen af Linnés resor, men
man måste vara Linné, för att kunna så pä landsvägen strö
ut ljus åt alla sidor. — Ur ekonomisk synpunkt ifrade T. ock
emot de många helgedagarna. Derom ingaf han på flera
riks-digar det ena memorialet efter det andra, utgaf derom 1760
en skrift Om Helgedagar, skref derom ofta i tidningarne,
samt ånyo efter trettio år fyra särskilda skrifter, ehuru
hvardera å blott några få blad, nemligen D—a d. 5 Mars 1798i
— Om Kaffe, Bränvin, Tobak. Sthm 1700; — Jemförelse,
1709, jemte Svar och slnmärkn. vid Svaret rörande Mariæ
Beb.-Dag. Den förstnämnde handlar om öfverflöd i
allmänhet; bruket af Kaffe försvaras, men Bönedagar, Tobak, Agio
ocb Cours förkastas. I den sistnämnde bevisas, att Mariæ
Bebådelsedags firande på en arbetsdag årligen kostar Sverige
en million. Ja ännu vid 1818 års riksdag ingaf ban ett
memorial om samma sak, som således måst hafva legat
honom särdeles ömt om hjertat. Äfven Midsommardagen ville
han hafva förflyttad på en söndag. I denna äflan lyckades
han väl ej, men ban hade dock ej långt efter K. Gustaf 111:8
uppstigande på thronen redan haft den hugnaden alt se en
författning utgå, angående 15 öfverflödiga helgdagars
indragande, hvarom Th. vid 1769 och 1771 års riksdagar väckt
motion och hvarföre Konungen på en middagsmåltid i
Ve-nersborg 1772 offentligen complimenterade honom—en ära,
hvarom han gerna talade.
Af det anförda skö|ljes, att vår man var en ganska stark
realist. Ett af hans bref — till Thorild d. 6 Juli 1791 —
tecknar denna hans åsigt och är tillika ett prof af hans
skrifart: "Hvad jag i milt förra bref skref om Auctorer,
mente jag i synnerhet om dem, som trycka. Plato,
Thu-cydides, Julius Caesar etc. tryckte aldrig; men de voro stora
exempel i menskligheten — och lemnade manuscripler *).
Det finns ett ställe i Petersburg, der man aldrig säljer
annat, än halfva strufvor; utslitna hårband; knappnålar utan
udd oeh knapp. Endast motsvarande saker, eller ärenden,
borde föras till trycket."
"Fröna voro, likasom allt hvad jag ser från England,
val inlagda och sorterade. — När M. H. reste dit, var fin-
s] Här glömmer den hedersmannen renlaf, att manuscripter,
hvilka man offentliggjorde i noggranna afskrifter, annnncerade till
köp och sålde i boklådor, voro hos de Gainle alldeles det samma,
som våra tryckta böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
