Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Thorild, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
T ii o n i l D , Thomas.
sådan lärdom vore omätlig — i namn och register, borde
man för den andra Examen (som skulle bli tredje dagen
efter) draga omkring sig en cirkel af de mera stora och
egentligen doctorala kunskaperna,— icke registret af
Lagarne, utan läran af dem; resten kunde ju en Vaktmästare
lika lätt känna eller inhemta. Man blef ond. Flygare är
en ampel pedant; det stötte hans högfärd; kanske var han
rädd för det Stora. "Nej!" — "Väl! då föraktar jag en
titel utan ära; ett namn, som jag hvarken kan göra mig
heder af, eller uppfylla. Jag kan få det på femton
ställen i Europa värdigare." — Jag gick: betaldt var förut;
slut på saken."
Vistandet vid Universitetet varade halftannat år. Han
illustrerade detsamma genom en disputationsact (d. 22 Mara
1788), märkvärdig genom så väl den skrift (Kritik öfver
Montesquieu), hvilken utgjorde dess föremål, som genom
sjelfva försvaret. Acten behedrades af Konungen och hans
hofs närvaro, samt af femton opponenter, bland hvilka
Schröderheim och Leopold. Andra dagen kommo store män
i hofdrägter till förf. och förklarade Konungen vara
"charmerad." Det var med ett ord den mest lysande fest Upsala
någonsin skådat, ocb som efter 50 år, då författaren af detta
lefnadsutkast först dit ankom, ännu var i friskt minne och
i allas mun.
Konungens deröfver yttrade välbehag förändrade icke
den beundrade candidatens beslut att för alltid vända
ryggen till sitt fosterland. I Sept. 1788 afreste han till
England, för att der börja verldsrevolutionen.
I ett bref till Tham uppgör ban grundritningen till
en, Verldens Republik. Den skulle grundas på
Förståndet och Dygden, och till ändamål hafva Menskliga
Lycksaligheten. "Mensklighetens Principer, första, stora krafter,
äro: Förstå och Göra. De, som öfverträffa i det förra,
heta Genier, Snillen; de, som öfverträffa i det sednare,
heta Hjeltar. Beggedera äro store; ocb sammanträffas i
ett Verka: de förre i ett mera gudomligt och osynligt; de
sednare i en mera uppenbar menniskokraft. De Store i
Snille (de sanne Lärde) skola anmodas öfvertaga
verldsstyrelsen; blifva verldens Dæmoner, G en ii, Semidei (Platos’
idée). Genierne — de Vise — skulle egentligen öfvertaga
Lagstiftande Makten: men Menskligheten behöfver ock en
väpnad Makt: den verkställande skulle alltså anförtros åt
"Snillena i Göra", det allmänna fria stora Modets Män,
He-voerne. (Således tillika en Heros-dyrkan som nu förordas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
