Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Thorild, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"200
Thorild, Thomas.
nuftigt. Oetta öfversåg antingen Th. eller förbehöll han sig
stillatigande, att, såsom innehafvare af det allmänna
Verlds-förnuftet, bli öfverregcnt, Förnuftets Öfversteprest, den
skinande brödren i geniernas nya republik.
Men huru utföra den andra delen af problemet,
nemligen förmå "de stormäktige Dårarne, att nedstiga till den
rena Menskligheten, till det simpla majestätet — af
Förstånd och Ära’’, — eller, om de spjernade emot, huru
förmå folket alt resa sig för alt nedstörta bofvarne?" Jo, den
saken skulle verkställas genom tvenne böcker; den ena kallar
de Vise till makten, den andra alla Hjeltesinnen till
"Vreden och Skälmarnes nedslående." Siarn behöfde blott tala
— och arbetarne till Verldsstatens grundläggning skulle samla
sig: — "i England kan allt tänkas och göras." Främlingen
behöfde ej ens tala på landets språk: ty böckerna skulle
skrifvas på lalin; alltså förutsattes att folket skulle skynda
att antingen lara sig romarspråket eller låta tolka för sig
den nya prophetian! — Hvilket sublimt vanvett, hvilken
förundransvärd sammansättning af förnuft och oförnuft, af
phi-lanthropi och terrorism, af entbusiasm för dygden och för
mordet! Nu förtiden är en slik åsigt ingenting mindre än
ovanlig; men år 1787 drömde troligen ej ens Robespierre
och St. Just om ett sådant, i frihetens, mensklighetens,
dygdens och förnuftets namn utfördt, skräckvälde. Th. har
sannolikt uppfinningens ära: men. ett stort misstag var att
ban till experimentfält ej utsåg Frankrike.
Låtom oss nu ftilja reformatorn till England. Med
förtjusning helsade han detta "säkra, lycksaliga land";
ropande: "härefter är du för mig heligt" (likväl ämnade ban der
utkasta revolutionens eldbränder). "Nästan allt är här det
bästa jag sett: öl, komedi, bref, predikan: — liberty all."
Sjelf betraktades ban som "a high spirited fellow" och
öfver-hopades "med musik, confect ocb claret." Han utarbetade,
dock icke på latin, utan på engelska, hvilket språk han med
lätthet tillegnade sig, under sitt halfaonatåriga vistande i
detta örike, sex skrifter, hvaraf fyra utgåfvos i London. En
af dem (först tryckt efter hans död, i Saml. Skr.) var ett
poetiskt fragment öfver Cromwell, öfver hvars anda kan
slutas af hans förklaring, att han bland alla hjeltar, endast
vördade Carl XII och Prolectorn, den före som solen, den
sednare som det luftrenandc åskdundret. Till den egentliga
murbräckan egnades en skrift, kallad the Sermon of Sermons,
hvaruti ban angrep Presterskapet; men verkan deraf blef
den, som_författaren troligen minst af allt påräknat: tystnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
