Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Thunberg, Daniel af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T ii u n b v « i, Daniel af.
337
kunnighet något brustit uti deras skyldighet. Icke dess
mindre nödgas jag tillstå, att största skulden ar hos mig, i ty
jag ej befallt att hälla en öppning på pråmens inre sida vid
bottnen samt barlast uti honom; ty då hade han varit oskadd.
Men detta är en beklaglig följd af min lättsinnighet att
inlåta mig uti flera göromål än jag hinner och förmår bestrida.
Ty hvad vore nu tillbörligare än att resa dit ocb se hvad
som är till att göra; men göromålen härstädes vilja det
o-möjligen tillåta."
Ädelt tröstande skrifver E. d. 51 Jan.: "Gud vare lof,
att ni med helsan återkommit. Det är det förnämsta.
Sveaborgs dockpråmens lyftande anser jag för en lycklig
händelse, som visar oss hvad som behöfver ändras framdeles.
Ni har så brådtom, min gubbe! att skylla på er sjelf och
göra er orätt. Det är detsamma som att bli ond deröfver
att man är menniska.— Jag tror icke, min gubbe, att
hvarken vattnets stånd innanföre eller bristen pä nog barlast ha
varit hufvudsakliga orsaken, utan vår accuratess att bugga
berget så slätt åt inre sidan, att vattnet kan fylla det lilla
rummet, som är emellan berget och pråmens botten." (Nu
följer en matbematisk beräkning). "Må man icke derföre
borde allenast ba yttre kanten af berget väl slätt och den
inre med vännar inhuggna så att vattnet finge straxt rinna
inåt och icke sälta sig öfverallt emellan pråmen och berget.
— Kanske jag resonerar galet, min gubbe; men jag vill be
er tänka derpå. Emellertid tror jag, att om det lägges så
mycket ballast i pråmen, alt han allenast kan flyta upp en
fot, så skall väl vattnet icke röra honom. — Jag tycker det
ar bra, att det händt så, att man i tid får speculera derpå.
— Bruce säger, alt pråmen intet stort är skadad och
menar snart fä honom lagad igen. Söla fader T.! Säg dem
huru de ska bära sig åt. Jag har sagt B., att ban skall
göra accurat det ni befaller. Må det intet vore tider att
göra den pråmen färdig, som kommer mellan skepps- och
galerdockan, så sluppe man pumpa så mycket, när något
dylikt händer. — Nu hoppas jag, att ni är nöjd med oss,
sedan vi kört Preussarne ur laudet och tagit deras General
en chef till fånga."
I början af år 1761 träffades E. och T. i Stockholm,
sannolikt i följd af riksdagen. T. återkom till Carlskrona
d. 10 Mars. Den 5 Maj skrifver T. : "Helsan är nu en tid
mera kinkig än någonsin tillförene; ty gikt och skörbjugg
ha sä ansatt mig, att jag ej utan märklig känning kan vara
nte. Jag är derföre sinnad att med det första bruka något
blodrenande."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
