Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Troilius, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T n o i l 11 s , Samuel.
317
råren tålde han hvarken hos sig eller andra. Han fordrade
anda och kraft då Guds ord 6kulle föreställas." Hans röst
skulle äfven höras i fråga om den tilltänkta
psalmboksför-bättringen. Och då han på riksdagen 1761 fortfor att
påyrka en ny psalmbok, vittnar det ej om synnerlig insigt i
bedömmandet af hans tids poetiska förmåga. Han höll
flitigt visitationer i sitt stift, den första straxt efter ankomsten
till Vesterås. Derefter några och tjugu under de fem åren.
Likaså höll han sitt första prestmöte året derpå,
"närvarande en välsignad och ganska talrik myckenhet af Clero."
Sedan höll T. prestmöten 1755, 1758 och 1760. Det var i den
tiden, då man icke så mycket som i våra dagarJhöll på
satsen omnia præclara rara.
Det är troligt att T. vistades heldre på prestmöten än
på riksmöten. Likväl bevisade ban sig äfven på de sednare
vara en man för sig. Vid riksdagen 1746—47 synes huru
ban yttrat sig föga, men bestämdt då det skedde. Vid
1751—var han bland dem som trodde att Ståndets
styrka skulle försvagas om Biskoparne mottogo adelskap. (Icke
destomindre adlades hans barn d. O Nov. 1756. Han fick
då förmodligen trösta sig dermed att ju mer man söker
undgå ärans, liksom kroppens skugga, destomer varder man
af henne förföljd). I allmänhet röjer han en viss
benägenhet alt medla mellan stridiga åsigter. På den märkvärdiga
riksdagen 1755—56 var han en ganska betydande man och
gjorde stort uppseende. Ehuru klandervärda många af hans
beteenden vid denna riksdag ock äro, så talar det dock till
den fordne Öfverhofpredikantens fördel att han icke lät
hofgunsten inflyta på sin öfvertygelse, äfven då han måste
uttala den i sträng opposition mot kungahusets interessen.
Märkvärdigt är det emellertid att se hurn den presterliga
öfvertygelsen omvexlade med tiden, och ofta bildades af
parti-interesset för dagen. Flytte vi oss 90 år tillbaka, så
höra vi detta stånd yrka det konungsliga enväldet såsom en
på bibeln grundad hnfvuddogm, om det ock skedde, såsom
Geijer förmenar, för att deri söka skydd för egna
privilegier mot de andra Stånden, Hvad som då förkunnades
såsom cn trosartikel, hvars motsägande kostade lifvet,
för-kuunas af samma Stånd vid 1756 års riksdag för det
argaste kätteri, jemväl värdt timlig ocb evig död. Erkeb. H.
Benzelius förklarade, "att den må vara förbannad, som
sou-veränité hafva vill och någon ändring i vår fundamentallag."
Alla instämde. Ej minst Troilius, ehutu han derjemte
måste försäkra, att hans stifts presterskap funnit betänkligt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
