Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Troilius, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 Ta oixius, Samuel.
ner, är detta ett så bedröfligt prof deraf, att jag ej ser,
bura det första budet och förbudet i vår cateches emot allt
afguderi med förklaringen deröfver skall blifva beståndande,
om sådant jemväl ock vid våra riksmöten får opåtalt
passera, då likväl Rel.-Stadgan" o. s. v. — — "Detta hoppas
jag lärer uppväcka hos Högv. Ståndet och beveka det att
med mig så häröfver sig yttra, som sakens vigt, Guds (och
Erkebiskopens?) ära och Hans sanna dyrkan och kännedom
af oss kräfver; dixi et salvavi." Ståndet ökade dock
tilläfventyrs Erkebiskopens grämelse dermed att det i så måtto
ändrade sin förra mening, att reconventionsmålet icke måtte
hvila, utan med möjligaste första afgöras. — Såsom ett
bevis huru T. gjorde sin Talmansmyndighet gällande kan
anföras hans skarpa svar en gång till sin ofvannämnde smick"
rare Serenius. Det var fråga om äfven H. Maj:ts votum
angående kriget skulle till R. Ständer uppgifvas. Serenius
yrkade detta i något opassande ordalag, föregifvande, att
eljest "allmänheten skulle kunna tro att om Konungen varit
för ett olagligt krig, man då ville skyla honom från
Ständernas anmärkning" m. m. Erkebiskopen erinrade att denna
rubrik på saken vore mindre passande. Saken vore af
mycken betydelse, och torde Prosten så mycket mindre finna
sig vid att criticera dem, som icke voro af enahanda tanka
med Prosten, som nyligen Prosten sjelf icke allenast varit
ömtålig utan ock ståndet tagit del uti en öfver Prosten
formerad oanständig kritik. En annan gång skrapade
Erkebiskopen en Kyrkoh. Klotb för några dennes alltför fria
utlåtelser rörande religionsämnen. Den 2 April 1762 lät han i
Ståndet uppläsa det tal han hållit för Kronprinsen, vid det
tillfälle dä Kronprinsen aflagt sin "tro- och
religionsbekännelse", hvaröfver Ståndet betygade en hjertans fägnad. —
Samma år denna riksdag börjades bade ban blifvit kallad till
Ledamot i Vetenskaps-Akademien.
Det finnes intet skäl att jäfva det vittnesbördet med
hvilket T. nedsteg i grafven, alt ban, oaktadt sina, ofta
framstående, fel, var en nitisk prest och medborgare; att
han var het, men snar att förlåta; någongång skämtsam men
utan att såra allvaret; alt ban var språksam och "tålig",
men fjerran från förtalet; glad umgängesman, älskvärd
förman, trofast och redlig menniska. Hans död, som var länge
förebådad af en vattenaktig andtäppa, ofta förenad med
sömnlöshet, påskyndades af ett häftigt slag d. 16 Jan. 1764,
så att han afled tredje dagen derefter eller d. 18 (icke
samma dag, såsom M. uppgifver). Han begrofs i Upsala dom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
