Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Trozelius, Claes Bliechert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Trozelius, Claes Bliechert. I
vill fördenskuld ej påstå mera än att den sädesförvandling,
som Virginska försöket omförmäler, kan utan ringaste
gensägelse af Guds ord hållas för möjlig, såsom
öfverensstämmande med naturlagar i mångahanda mål, fast han ock
icke vore vä r kel ig, utan vid försöket något vitiuin
sub-reptionis hade insmygt. Att nu härutinnan vinna Hr
Magisterns bifall, komma vi förmodligen begge derutinnan
öfverens, att klara bokstafven af de anförde skriftenes rum
antingen förmäla eller ljusligen ådagalägga, att hvarje växt
och hvarje djur af sitt eget frö framalstras. Det Virginska
försöket nekar icke att hafre och råg af sina åtskillige frön
härstamma; ty huru ville man emotsäga erfarenheten? Men
det ger anledning att tro det uti hafrekoruet puncta
orga-nica af de tvenne sädesslagen hafre och råg ligga inom
hvarandra invecklade och förborgade, så att dä hufvudväxten
första året qväfjes, dör dess rot bort ocb den innanföre
dàlde embryo af rågen får i stället rot ocb uppkommer året
derefter. Vore nu icke denna meningen sann, behagade Hr
Magistern sjelf eftertänka, om icke något sådant, som bär
påstås, dageligen under insecternas förvandling förelöper.
Han lärer icke neka öfverensstämmelsen af växt- och
djurriket till sina förnämsta delar ocb särdeles likbeten mellan
frön ocb agg, hvarpå i detta målet mest ankommer; månne
icke organisation af den utaf silkesmasken uppväxande
fjärilen är så skiljaktig från matken som rågen ifrån hafren?
Likväl komma de begge utur ett ägg; hvarföre skulle då
icke råg och hafre kunna komma ur ett frö? Dör icke
matken’bort, förrän fjärilen kommer för en dag? Det samma
sker med hafren, innan rågen fortväxer: hvarföre skall man
då mera beta ogudaktig, när mun gifver sitt bifall åt
möjligbeten af det Virginska försöket, än då man försvarar
insecternas förvandling? Månne naturen är sig sjelf olik,
eller månne en hypothes, tagen ex analogia naturae, kan vara
ogudaktig? När organisation af de fullkomligare växter och
djur, i det som omtvistas, är lika, blir det då ogudaktigt
att tro det samma kunna förelöpa i ört- ocb djur-riket?
Fast det icke skedde, hafva icke de af Hr Magistern
anförde skriftenes rum till öfverflöd sitt afseende, det första af,
skapelseboken på örter ocb gräs, det andra på djuren, som
nog tillkännagifver att ban bejakar deras likhet? Hr Mag.
Trozelius, som en lärd och uLi botaniken öfvad man, lärer
ock nog utan tvifvel hafva sig bekant, att uti örtriket
mänga hemligheter förefalla som på längre eller kortare håll
uied det Virgiuska försöket stå uti någon förbindelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
