Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Trozelius, Claes Bliechert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T u o z l i. m s , Claes Bliechert.
301
Biskötseln", 1750, cet. Bland de respondenter, som
tjenst-gjort under Tr. säsoin præses, träffas namnen N. D.
Atter-baum O.G. och Esaias Tegnér, den store skaldens fader. 1
nämnde afhandling om Biskötseln jemför förf. till en början
biet med åtskilliga andra "kräk, som kunna komma sjelfva
den menskliga klokheten att rodna." Till ett prof af den
vältalighet, på hvilken T. så ofta slår sig ut, må följande
tjena. "Ho hafver, frågar han, gifvit silkesmatkarne in att
arbeta för våra skönheter i verlden? — Ho hafver påmint
dem att emot vintren göra sig hus af oräknelige kringsvepte
silkestrådar, hvilka de af sig sjelfva utspinna? I denna fast
präktiga graf afbida de sedan en art af uppståndelse: de få
vingar, af hvilka de i första skapelsen (sic) icke vetat. . . .
Ho vet bättre att virka harlequinskläder än klädesmalet,
att göra konstiga caprioler på ryggen än Elater, att dansa
zirligare hoppdans öfver kärren än Aftonflugan? . . .
Vatten-bien eller bannarne, desse arbetslöse lättingar och vällustige
bussar, förnöta merändels sin tid med lustresor och sådana
nöjen som till ingenting duga . . . och så väfva desse
älskogspiltar öfver henne (sin regentinna) ett nät eller sparlakan,
ne verecundiæ leges videantur contemncre, så att knapt
någon mer än Astrild får vara åskådare af det som då för
händer hafves. . . . Intet folk eller slägte kan hafva renare kjärlek
och mera smickerlös vörnad för sin öfverhet än Bien." . . .
Ingen har kunnat högre nitälska för sin vetenskap än Tr.
Den var i hans ögon den högsta af alla, den enda som
förtjente att studeras. Men hans kunskapslösen var Utile dulci,
sn att i några afhandlingar nöjet står främre an nyttan. Så
t. ex. just i bans "Tankar om bushållningens nöje och nytta."
I hushållningens arbete finner ban "ett otroligt behag"; det
"går näst intill oskyldighetens stånd." Han vet "intet
ljufvare och en friherre anständigare." Afhandlingens
respondens är Haquin Bager. Honom består ban verser precist
sådane som denne respondent kunnat bestå sin præses. I den
akad. afhandlingen "En Husbållares Tankar vid växtriket"
få alla prester i riket uppmaning att ha "sin köks- och
kryd-degard i godt stånd." Men Tr. nitälskade ej blott för
åkerbruk och blomsterodling. Äfven byggnadskonsten får af
honom sin uppmuntran. Fabrikers anläggningar,
strömrensningar, qvarnbyggnader och fiskerier äro föremål för hans
lärda afhandlingar. Så hafva vi af honom en sådan på hela
12 ark "om nyttan af Stenbusbyggnader.’’ Här bestraffar
ban sina landsmän, särdeles de som bo i det rika Skåne,
för det de bo "såsom Eskimoser, Lappar och Troglodytes"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
