Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Trozelius, Claes Bliechert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thözelivs, Claes Dliechert. 365
Var derföre lydig, med logbrott ej sljelp,
SÅ liar du i vinning tilltagit."
Man skulle vid första påseendet lätt föranledas tro att
liåde ingresseii och hela arbetet vore ett skalkstycke, ett
gyckel med den kungliga bränvinsinstitutionen. Men den är
ingenting mindre. Med dystra färger skildras den tid, då
bränvinsbränningen var i Sverige förbjuden. Konungen
prisas och upphöjes till skyarne, liksom hans uppfinning vore
en Martissköld nedfallen derifrån för att bekämpa allt elände
i landet. Konungen, beter det naivt nog, förstår att
"såsom biet, af sjelfva giftet utsuga den helsosammaste sötma."
Spanien och Ryssland, der bränvinet ärettregale, åberopas
såsom mönsterstater för Sverige. "Menigbeten erhåller
härigenom sin fröjdetår, ocb får dessutom med glädje förnimma,
huru af ett lika quantum spannemål, genom kärnkonstens
(sic) tillhjelp, mera brännevin af sädestunnan nu än förr
kan tvingas. . . . När så hushållas, får icke den ene
medborgaren blifva den andres plågoris och blodigel, och
likasom de stora gäddorna, hvilka uppsluka de mindre, ja allt
hvad de förmå af alla lefvande kräk. Nu må det med skiäl
heta: o felix temporum reparatio!" Till och med påstår
vår Tr. att "Cronobränneri-inrättningen kan förmodligen till
en ansenlig del bespara vår dyrbara skog och oundgängliga
vedbrand." Bevisen för detta och dylika påståenden blifva
derefter haltande, likasom förf. sjelf mer än en gång genom
praktiken af det han här i tbeorien med så många ord
försvarar. Det vitsordas vidare, med hvad undersåtlig trohet
och nit Konungens bränvinsönskningar gåtts till möte på
många ställen, namneligen huru de blifvit af presterne "i
andans nit ocb kraft" från predikstolarne förkunnade. "Hvad
hände?" — utbrister den svärmande författaren —
"ålder-stegne män, gråhårige gubbar uppreste sig i sina bänckar
och förklarade sina tanckar, med glädjetårar i ögonen" o.
s. v. Vi behöfva icke citera mer, för att göra klart, att
Trozelius står hittills främst bland bränvinsbränningens så
ock bränvinssupningens lärde försvarare och lemnar sjelfva
den bekante Uddevalla-prosten Gasten Rabe med hans
välbekanta bränvinsaltare ett godt stycke bakom sig. Och det
var i en akademisk grad ual-disputation ett sådant ämne
och på ett sådant sätt bragtes å bane: och det var af en
Professor som samma år (1776) var Akademiens Rector, en
sådan lära framställdes. Afhandlingen har sitt särskilda
värde deraf att den bekante poëtastern C. G. Bjugg responderat,
och derjemte den hederlige själsfränden Haquin Bager helsat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
