Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Uggla, Claes Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U g o r. a , Claes Johansson. 15
kallade honom till Pfaltzgreilig Hofjunkare ocb snart till
Capitaine-Lieutenant vid ofvannämnde reg:te. År 1050
började U. en utrikes resa och blef vid återkomsten Capitaine
vid det K. Lifgardet. Följde så med K. Gari X under
polska kriget, och blef Major vid Lifgardet. Men dä danska
kriget 1G57 utbröt, blef U., som från ungdomen haft lust
för sjöväsendet, Major vid Amiralitetet med befäl öfver en
del af rikets örlogsflotta och utmärkte sig synnerligen vid
sjöslaget i Sundet med holländska flottan d. i) Nov. 1658.
Blef Amiral-Lieut. 1660 med befallning att efter fredsslutet
hemföra från Polen ocb Preussen de derstädes stående
svenska regimenterna. Sedan låg U. tre Sr i Lübeck för att der
låta bygga krigsskepp för svenska kronans räkning, hvilket
väl utfördes.
Redan efter sjöslaget i Sundet 1638 väntade man att
U. skulle bli Amiral, enligt hvad en vän då skref till en
annan, men fullmakten kom först 1070. Den nye Amiralen
blef då också Amiralitets-Råd och upphöjdes d. 17 April
1070 till Friherre, skrifvande sig Frih. till Afverstad, Herre
till Sund, Uggleberg m. m. %
Då svenska flottan 1070 i Maj månad utrustades mot
Danmark, commenderade U. andra eskadern under RiksR.
Frih. Lor. Creutz. Den högfärden hos Rådet, att en
Rådsherre nödvändigt skulle föra befäl öfver de gamle sjöerfarne
Amiralerne, oaktadt tillgång ej fanns inom Rådkammaren på
Riksråder med vigeur, sora förstodo yrket, fick Sverige nu
ganska dyrt betala. Creutz lär bestämdt sina pä utgången
inverkande ordres med hänseende till — en ung
förhoppningsfull son, som sknlle räddas med äfventyr för sjelfva
flottan!
U. började träffningen utanför Öland mot de förenade
Danska och Holländska flottorna och sedan de andra skeppen
vid Stora Kronans ofärd tagit till flykten, fäktade han d. 1
Juni 1070 på "Svärdet", tills skeppet råkade i brand och
ban omkom med den qvarvarande besättningen i lågorna,
dervid det är visst, om han ej sjelf tände dessa lågor, för
att undgå att falla i fångenskap. Amiral Tromp, som
commenderade de fiendtliga flottorna, gaf honom emellertid det
vitsordet, att Uggla gjort allt hvad en tapper Sjöman
kunde göra.
Härom kan läsas i Bechstadii Sv. Sjöman 8. 154 följ. i
Gr. G. Bondes Sv. Anekdoter, 4:de stycket af Loenboms
Hist. Märkvärdigheter s. 115 följ. samt i Tornqvists och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
