Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugglas, Samuel af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ugglas, Samuel af. <9
samhet som han använde. FrSn denna post kallades ban ej
förrän Gustaf 111 kallats ur verlden. Hatet mot U. under
Gustaf IV:s tid närdes mest af föreställningen att han var
Chef för en hemlig polis, som underblåste Konungens bat
^■11 hufvudstaden. Han upphalp ej sin opinion genom att
bögt ropa ja till propositionen om Gustaf IV:s afsättning."
I samma stil finnas många anteckningar gjorda om
denna homo novus, som i allmänhet lika litet behagade sina
nya kamrater pä Riddarhuset, som dem ban lemnat efter sig
i ofrälsestånden då ban ilade framåt på befordringarnes vag.
Det är oemotsägligt hvad som anföres om Lans ojemnförliga
arbetsamhet; men för strängt, att ej säga sanningslöst, är
det understundom hörda omdömet om hans brist på
kunskaper.
Thorilds vän, Heurlin*), var känd med Ugglas, och
lärer för honom haft aktning samt stundom biträdt honom
med uppsättanden af Betänkanden. Troligen var det genom
denne, som skalden gjorde bekantskap med egaren af det
vackra Forsmark, samt derefter för båda uttrycker sin be-,
undran i ett täckt poem, som begynner:
O Forsmark, öknarnes palats . . .
Du stolt af ära sinter inne
En man, som sjelf sin lyckas upphof var,
En man af egen dygd, af stort och redligt sinne.
Och här en Nordens skald Dig och ditt hjerta såg,
Såg all den gudaeld i detta hjerta låg.
O! Ugglas! fritt jag kan vid Gud och himlen svära,
Jag såg den stora syn — jag såg en man af fira.
Men hvad är prakt mot Snille och mot mod?
Jag säg en man, som lärt förena
Died lyckan dygd och mod och kung med fosterland.
Detta omdöme torde få gälla hvad det kan.
Visserligen var Thorild lätt att försätta i enthusiasm, men troligen
grundade han sitt omdöme på den mera skarpsynte vännens.
Må man föröfrigt ej anmärka, för att förringa betydelsen af
Thorilds omdöme, att t. ex. han kunde uppföra en
Stockenstrand, om hvilken den lärde Atterbom **) erkänner sig veta
allsintet, bland store män. Men der är tydligt felskrifning
eller felläsning af Stockenström, "hjelten af 1768", hvilken
f #) Denne Heurlin hette Samuel, son af Nils H., Pr. et P. i
Gfl-teryd nära Vexiö, cousin till Disk. och Statsrådet Heurlius far. Se
Ny Smålands Beskr. II. 899.
**) Siare och Skalder, V Delen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
