Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ulfeld, Corfitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
U l f b l d , Corfitz.
Beckfriis. Grefskapet varade dock en ganska kort lid, ty
d. It) Sept. 1G60 befallde svenska regeringen G. O.
Stenbock att indela Sölvesborgs grefskap ocb Ulfeldska
strögod-sen till rusthåll för Bcckwalds squadron, tills
ödeshcmma-nen kunna återbesättas. (Orig.-bref på Börringe kloster) *).
Ocb att Corfitz U. bar sitt rum i vår Rådslängd, kan
bevisas med en act af europeisk ryktbarhet. I ratiGcalionen
af d. 26 Febr. 1658 utaf Roskildska fredsslutet af d. 18
Febr. s. å. kallas Corfits Grefve (kejserlig Riksgrefve) af
Ulfeld, Friherre af Grotlitz och Ilermanitz (i Böhmen),
Riddare, tillika Kongl. Svenskt Geheime-Rdd. Redan 1637 skref
han sig H. Ii. Maj:ts till Sverige hemmelige liaad. Som följd
af hans rådslag bar Sverige ännu Skåne, Flalland och
Bicking. Hela sidor med Senators-namn stå i våra längder, af
hvilkas råd man inga frukter känner.
Bland Skånes svenska Gouverneurcr eller
Landshöfdin-gar i Malmö bör C. U. stå främst. Den 23 Maj 1658 kallas
ban Gouverneur i Skåne med residens i Malmö, jemte G. O.
Stenbock ocb Job. Gyllenstjerna, enligt de Hofman
åberopande Dansk Magasin I. s. 196, och anföraude att U. i kraft
af detta sitt embete tog trohetsed till Sveriges Konung af
Bornholms ständer, biträdd af Frih. Joh. Sparre. Ulfeld
egde skånska gods både som dansk ocb svensk undersåte. Den
2 Sept. 1657 köpte ban ßosjöklosters gärd och gods af Joach.
Beck, d. 8 Mars 1658 köpte ban Torups gård och gods **)
af samme Beck ocb fick samma dag, som Grefskapet i
Bleking honom gafs, Herrevads kloster med underliggande gods
af Sveriges Konung. Originaler eller olliciella copior
förvaras i Börringe klosters archiv.
Således är intet tvifvel att vi ju ega personen och alt
ban bör tecknas i det lands biographiska skrifter, som ban
gods. Dessutom är i ett nnderd. memorial åberopadt
Malmö-Com-missionens dödsdom öfrer U. för det han velat "denigrera" K. Maj:ts
actioner; likaså K. Carl XI:s yttrande i April 1677, att ej så svåra
gravamina förekommo mot U. som mot Tottar och Krabbe. —* 1755
d. 21 Maj. Sthm. K. Fredrik I frikände ü. för förräderi, särdeles
på grund af Eleonoras förevar.
*) Sjöborg i Blehings historia s. 72 känner att C. U. fick detta
grefskap, ocb anser detta som en förläning af bela Bleking,
menande att detta gamla hertigdöme derefter blifvit kalladt Grefskap. Före
reductioneu hade detta nya grefskap först innehafts af Biksmarskcn
I.. Kagg, sedan af Iliksmarsken C. G. Wrangel, hvilka begge kallas
Grefvar till Sölvesborg å ett Kongl, qvittensbref af 1672.
**) Fråndömdt C. U. anslogs det till Gen.-Gonverncuislön.
Joachim Beckfriis återvann det 1756 vid riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
