Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ulfeld, Corfitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u l f e r. d , Corfitz.
som gjorda att planen misslyckades ? I det öppna bref t),
d. 12 Maj 1657 utfärdade till Jutlands adel anslår kan ej
otydligt kvad som låg på kotten i käns hjerta, antingen kan
trodde sig genom svenska eller danska medel lättast vinna
Bitt orubbliga ändamål. Han uppmanar de namngifne
herrarne att straxt, d. v. s. förrän det var försent, komma
och Uppgöra vilkoren med Carl Gustaf för sin
underkastelse, deribland annat förekommer: "Lukker Eders Öyne
dog engång op og läder Eder dog ikke längere fixere af
bogie faa, som intet andet bäver eftersögt og endnu daglig
söger, end at hielpe til at spende Kjeden eller Lænkcn om
Födderne og efter haanden hielpe at betage eder alle Eders
Frieheder og paa sidstone reducere Eder liqe ved
Skatte-lönderne, der som J mig ey vil troe og at J farer fort udi
Eders Maneer, som J nu paa nogle Aars Tid giort bäver,
»hulde J ikke alleneste see at jeg bringer Eder Sandhed for,
men J kommer til at föle det, naar J Eder da högligen
der-over monne beklage og ingen Redning da for Eder findes
til Eders Restauration. Jeg vil önske at Gud vil aabne
E-ders Forstand at J kunde nn udwelge det som kan tiene til
Eders egen Conservation." I samma anda skref kan ett
annat öppet bref till högadelsmän d. 1 Sept. 1657 från
Fredriksodde, som finnes på Börringe, äfven tryckt kos de
Hofman. Allt förespeglar kerrarnes undergång om Carl Gustaf
ej valdes till Kung, medan ännu vilkor kunde af honom
betingas, allt angifver K. Fredriks oförmåga att förhindra
borgar-idéerne att bryta fram med den makt, att adeln derigenom
reducerades till — skattebönder. Utan tvifvel hade U. mött
hos Carl X lika tankar om aristokratiens nödvändighet
såsom länk mellan Kung ock folk, om folket ej skulle
öfver-brusa Kungen såsom en flod öfversvämmar den störste hjelte
på stranden då strandbrädden jemnats. Vi se det af de
yttranden denne Kung fällt och som upptagas i Handl. rör.
Skand. kist. IX, t. ex. s. 107: En konung i ett land utan
odel är allt eller intet, despot om kan dertill eger
faculta-tem eller folkets gäck om kan är en lappare, ty må en adel
vara som en balancerstång kos konung och folk emot den
eom vill öfver rätten.
Var det ej insigt i denna U:ds innersta tanke, som en
lång tid så lätt försonade "förrädaren" med både kungar
och adel, men gjorde honom förhatligast för Köpenhamns
borgerskap ?
Vi, som i bela naturen se en sjelfbevarings-instinkt,
kanna ej förtänka en aristokrati om den såge efter rädd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
