Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ulfeld, Corfitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
U l r e l i», Corfitz.
utmärkte sig ej sällan för en för sin tid ovanlig lärd
bildning*). Bäde Corfitz U:ds far och farfar träffas bland
dau-ska författare **). Farfadern beskref sin legationsresa till
Ryssland, flera skrifter delas olika mellan farfadern och fa’
dèrn af De Hofman och Jens Worm. Fadren Jakob
Jakobsson hade under en tolfårig resa besökt Jerusalem och Sinai,
Malla och Batavia, Egypten och Grekland. Men mer än en
gång visade sig, att Ulfeldska blodet hade mera trohet mot
Aristokratiens idé, än Royautcens. Jlartvig U. sköts i
Grefvefejden, Anders U. förbröt sitt gods genoin att hålla med
rikets fiender. Corfitz U:ds farfar Jakob Knutsson afsattes
som Riksråd derföre att han i Ryssland blott slutit 15 ars
stillestånd, dä ban befallts sluta en evig fred. Detta sår
grodcle sä djupt, alt den sedan i Senaten åtcrinkallade i
sjelfva kyrkan, dä K. Fredrik 11 begrofs, utbröt i klagolåt
öfver den afsomnade Kungens orätlvisa, hvarefter han dock
förvistes hofvet. Ebbe Christophersson U. flydde till Sverige
utan att göra räkenskap för sitt fögderi bos danska Kungen,
som deröfver i bref till svenska Regeringen beklagade sig.
Den C. U., som med så djerfva planer kastade sig i
Sveriges armar, hade sexton syskon, hvarigenom bans betydenhet
ej kunde annat än ökas, om också flera af hans bröder blott
lefva i minnet, då C. U. blef svensk. Hans ena syster var
g. m. Povel Ramel, K. Christian IV.s Gouverneur, den rika
Ramelsältens danske stamfader; en annan syster var g. m.
*) Se Chr. Barachows och Martin E—ns (Elmgrcns, Kyrkoherde
i Bårslöf) Professorsserier vid skånska herrgårdar, niscpt som tillhör
Hr Capitaine Folliii i Helsingborg.
**) Mauritz Podebusk (Putbus) sammansatte i en gammal slägtbok
ett register öfver danska adeln, deri hvar slägt fick sitt epithet
(hvarvid en ordlek med namnet likväl oftare framträder än en angifning
af slägtdrag), i hvilket register han talar om de lärde Ulfeldar, jemte
det han upprepar: de rike Gyllensljernor, de storhuffade
ßosencrant-7,ar, de högfärdige Holcker, de saktmodige Liudovrer, de lättfärdige
Hantzower, de förätnc Trollar, de fördruckne Banerer, de taabclige
Walckendorfer, de gudfruktige Sinclairer, de stormundade Baineler;
de gode Grubber, de stille Urner, de fro Friiser, de flygande
Iira-ger, de bålde Stensener, de skrammende Skrämmer, de svinaktige
Griiser, de frodige Gaaser, de gloende Crner, de sledske Bilder,
de fattige Brockenhuser, de girige Krabber, de stolte Giöer, de
lustige Bralier, de reputerlige 1’odebusker, de präktige Totter, de
sin-dige Biilowcr, de friske Gedder, de sjuke Barnekower, de
stortalande Sehestedter, de snöllande Daaer, de hofrerande Abilgaarder,
de liögnäsade Askelejer, de skefbente Betzer, de grymme Kaa.ser,
de tredske Ilöger, de talande Parsbergar, de käcke Winder, de starke
Ugeruper, de snacksamme ßostruper, de galne Dyrer, de kostligt
Lykker, de smale Ilvidfeldur, de tjocke Ulfständer o, s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
