Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ulfeld, Corfitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U l f e l i), Corfitz.
«0
Och med skäl kunde Danmarks adel så anse. U. försäkrade
alt det sena anfallet pä Köpenhamn under dessa ställningar,
skulle bli onyttigt. Då ban blifvit fängslad, talade ban icke
och läkarne förklarade mällösbeten naturlig. Hans gemål
uppträdde som hans advokat, ett kall, hvilket hon utöfvade
"med qvickhet och behag." Efter Gari Xs död frikändes
U. af den nya svenska regeringen. Men Hannibal Sehestcd,
som ännu batade sin svåger, skaffade de fångne en falsk
underrättelse att U. var dödsdömd. Onödigtvis flydde de
olycklige makarne ur arrestmmmct, som länge visades i
Malmö. U. var förklädd till prest. Från den stnnden må
U. anses ha upphört alt betraktas som svensk undersåte.
Tydligt är, att han måste ha tagit något steg, som mycket
behagade danska regeringen och folket; ty annars är
oförklarligt att han ej sönderslets med raseri, då ban föll i
Danskarnes händer. Mer än af dödsdömde borgares bekänuelser
i Malmö om U:ds del i deras otro synes man kunna sluta till
hans otro mot Sverige deraf, alt han som fri dansk
medborgare kunde d. 19 Sept. 1660 underskrifva adelns bevillning
på en contribution. Snart blef han dock arresterad. Det
är bekant, att ban derefter insattes på Bornholm med sin
trogna maka, hvarifrån Commendanten Fuchs lofvade mot
stora mutor att låta dem rymma. Äfven nu bedrogns de.
Trött af alla sina försök att bli en stor politisk person,
uppsatte U. slutligen d. 27 Oct. 1661 cn slags afbön,
hvarmed K. Fredrik var belåten. Fångarne återkommo till
Köpenhamn. U. reste till sina fycnska gods och då han for
genom fästningar, saluterades han med kanonskott. Men när
ban märkte, huru adeln i första stunden ömmade det sår,
den kungliga envåldslagen slagit å dess bröst, vaknade åter
hans begär att rädda sitt stånd ur den förödmjukelse, det
undergått. Först synes ban ba velat öfverlägga med Kon.
Ludvig i Frankrike. Då der ingen hjelp fanns, frestade han
Fredrik Wilhelm, Churfurste i Brandenburg, med samma
förslager, som ban framhållit för Sveriges regenter. Han
hoppades att Churfursten skulle vara nöjd med samma
konungsrätt öfver Danmark, som kunnat sätta K. Christian IV
i tillfälle alt bli en stor Kung, att ban således skulle lemna
adeln sin mellanmakt, nöjd att vara Länsherre öfver dessa
vasaller, som regerade det arbetande folket. Men Fredrik
Wilhelm var en redlig man, som föröfrigt ej kunde annat
än jnse sin vanmakt att föra cn sak igenom, för hvilken
Carl X Gustaf efter verldshistoriskt märkvärdigt försök
studsat tillbaka och angaf IL bos Danmat ks Kung. Nu försvann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
